Vår samtid erbjuder stora utmaningar inför framtiden. Naturresursfrågor, ökad migration, och klimatproblematiken är bara några av de stora och osäkra frågor som vår tid måste handskas med. Dessa frågor och många andra angelägna utmaningar ligger inom geografiämnets domän och geografiämnet har en särskilt viktig funktion i att erbjuda eleverna såväl holistiska perspektiv som fördjupade aspekter i utvecklandet av elevernas rumsliga medvetande i en global värld. Geografiämnets tvärvetenskapliga karaktär, med samspelet natur-kultur i centrum, öppnar för intressanta och kritiska perspektiv på samhället, landskapet och naturen. Geografiämnet har i skolan också ett viktigt bidrag i att utveckla elevernas handlingskompetens, det vill säga en förmåga att göra väl underbyggda och medvetna val, både veta vad som ska och kan göras samt färdighet att kunna göra det och veta varför.
Geografididaktik som forskningsfält spänner över alla de didaktiska grundfrågorna och intresserar sig för frågor om geografiämnets kännetecken, dess legitimitet och samhällsfunktion samt hur ämnet kan läras och undervisas. Geografididaktik innefattar också ett ämneskritiskt och samhällskritiskt element, inte minst i att kritiskt granska hur selektiva val och ämnestraditioner riskerar att institutionaliseras i skolan. Geografididaktik är också praxisnära eftersom mycket forskning utgår från den praktiska ämnesdidaktiska verksamheten. Flera studier på institutionen bedrivs i samverkan med lärare på skolor i olika stadier.
