Dramadidaktik har sina rötter i en reformpedagogisk, kritisk bildningstradition som erbjuder alternativ till vedertagna perspektiv på undervisning. När det demokratiska samhället utvecklas mot en framtid som kännetecknas av klimathot och ny informations- och bioteknologi hävdas ibland att det som behövs är ’critical thinking, communication, collaboration, and creativity’, inte bara i utbildningssammanhang utan i samhället i stort. Dessa fyra aspekter är centrala i allt arbete med drama och teater, vilket i sin tur gör dem relevanta i relation till samhällsutvecklingen:

"Our future depends on the state of our imaginations, and drama becomes more important as the world changes. Plays young people write, act in and watch are the blueprints of the world they will have to live in” (David Davis, 2014)

Internationellt är drama etablerat som ett estetiskt skolämne, främst i engelskspråkiga länder. Drama är ett estetiskt verksamhets- och kunskapsområde med lång tradition i Sverige. I de svenska läroplanerna för förskolan och grundskolan förekommer drama som ett av flera uttrycksmedel, men inte som enskilt ämne. Inom gymnasieskolan finns ämner teater. Då drama ännu inte är ett ämne i grundskolan har dramadidaktik en bred ingång till didaktiska frågor inom hela utbildningssystemet, från förskola till högskola, och inkluderar lärande i frivilliga verksamheter som kulturskolan. Drama används även i andra verksamheter som exempelvis i fängelser, socialtjänst eller ledarskaps- och organisationsutveckling för att bidra till kreativt utforskande av viktiga frågor. Drama/teater ingår i förskollärar- fritids- klasslärar- och KPU-lärarutbildningarna på SU. HSD erbjuder även fristående kurser och ett magisterprogram i drama och tillämpad teater, och kurser inom Kulturskoledidaktik.

Centralt i drama är att gå in i och ut ur olika roller och att leva sig in i någon annans liv samt skapa och gestalta gemensamma berättelser.  I detta tränas socialt samspel, fantasi och förmåga att agera. Kunskap inom drama inkluderar tyst och praktiskt kunnande som bärs, produceras och gestaltas med hjälp av kroppen. Tankar, känslor och gemensam reflektion är viktiga ingredienser i kunskapsprocessen, som kan beskrivas som ett utforskande där målet med undervisningen formuleras tillsammans med deltagarna. Kunskapsmålen är därför inte alltid preciserade på förhand, vilket gör att de didaktiska överväganden en pedagog som arbetar med drama ställs inför ofta skiljer sig något från en mer läroplansbaserad/kursplanestyrd undervisning.

Det dramadidaktiska forskningsfältet gränsar till andra vetenskaper som filosofi, pedagogik, psykologi, sociologi och teatervetenskap, men fokuserar på didaktiska frågor. Dramadidaktisk forskning kan t.ex. omfatta ledarskap, grupprocesser och skapandet av sociala rum i olika sammanhang och  verksamheter som ytterst syftar till att utveckla kritisk tänkande, kommunikation och kreativitet. Inom dramadidaktisk forskning används metoder från humaniora, samhälls- och utbildningsvetenskap men även konstnärliga forskningsmetoder som arts-based research.