Hannah Arendt, tecknad karikatyr av Friedrich Nietzsche, Michel Foucault.
Hannah Arendt, tecknad karikatyr av Friedrich Nietzsche, Michel Foucault. Foton: akg-images / Universal Images Group, och De Agostini Picture Library/Universal Images Group. Illustration: Gary Brown / Science Photo Library / Universal Images Group

Utövandet av kritik är avgörande för ett demokratiskt samhälle. En kritisk offentlighet ger inte bara legitimitet åt demokratiska processer utan möjliggör också ett öppet prövande av de föreställningar och värderingar som styr dessa. Att värna om och utveckla ett kritiskt tänkande förblir därför en av universitetets viktigaste uppgifter.

Programmet i Kritiska studier vänder sig till studenter på avancerad nivå som har ett teoretiskt, samtidspolitiskt och estetiskt intresse och som vill jobba ämnesöverskridande utan att för den skull göra avkall på djupa historiska kunskaper i ett specifikt ämne.

Kant, de Beauvoir, Deleuze och Butler

Studenter på programmet har en fil.kand.-examen i något av Institutionen för kultur och estetiks ämnen (idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap och teatervetenskap), vilket blir huvudområde och det ämne masteruppsatsen skrivs i. Därutöver läser man de gemensamma kärnkurserna som rör sig från det kritiska tänkandets historia till nutida kulturteori och som utforskar samtidens kritiska offentlighet och kritikens skilda uttrycksformer. Klassiska texter av kritiska tänkare som Immanuel Kant, Karl Marx och Simone de Beauvoir blir lästa mot och med filosofer som Michel Foucault, Gilles Deleuze och Judith Butler.

Programmet lägger stor vikt vid utövandet av kritik som färdighet och praktisk verksamhet. Det är därför något mer än ett ämnesöverskridande, forskningsförberedande program: det är en utbildning som lyfter fram det kritiska tänkandets traditioner och praktiker, det vill säga de humanistiska färdigheternas betydelse för offentligheten.

Efter fullgången utbildning erhålls examen inom huvudområdet.

Detta leder studierna till

Programmets målsättning är att kvalificera studenterna för verksamhet inom den kulturella offentligheten i vid mening eller för akademisk forskarutbildning. Genom att utgå från samtidsproblem och aktuella frågor och kritiskt relatera dessa till idéer och skeenden i det förflutna, tränas studenterna i centrala humanvetenskapliga färdigheter som är efterfrågade inom den mediala offentligheten, i den offentliga kulturverksamheten och på kulturinstitutioner. Utbildningen öppnar mot en bred arbetsmarknad där det intellektuella arbetet är framträdande, till exempel på förlag, muséer, teatrar, tidningsredaktioner, radio och television, inom kultur- och utbildningsinstitutioner och offentlig kulturverksamhet.

Möjlighet till praktik

Under programmet finns för flertalet inriktningar också möjlighet till praktik, vilket skapar kontaktytor mot arbetslivet och främjar det egna nätverksbyggandet.

Studenterna blir en del av institutionens mångvetenskapliga miljö och ges möjlighet att delta i de ämnesspecifika såväl som de ämnesgemensamma högre seminarierna, utöver programmets egen löpande seminarieserie. På seminariet i Kritiska studier får studenterna möta forskare, opinionsbildare, författare och konstnärer samt diskutera aktuella artiklar och uppsatser.

Upplägg

Programmet omfattar fyra terminers heltidsstudier. Studenterna läser både tvärvetenskapliga och ämnesspecifika kurser och skriver sitt examensarbete inom huvudområdet.

Programmets gemensamma kärnkurser är:

Mer information i vår digitala kurskatalog.

Intervju med lärare

Thomas Götselius och Victoria Fareld, forskare vid institutionen som har varit med och tagit fram masterprogrammet.
Thomas Götselius och Victoria Fareld, forskare och lärare vid institutionen.

–Det ”kritiska” i Kritiska studier refererar visserligen till bestämda tanketraditioner som både aktualiseras och omprövas. Men det avser även utövandet av kritik som en intellektuell färdighet och faktiskt också en samhällelig praktik, säger Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap, och Victoria Fareld, docent i idéhistoria, som båda varit med och tagit fram utbildningen. Läs intervjun med dem här om programmet.

För mer information, kontakta gärna respektive ämnesrepresentant

Idéhistoria: Victoria Fareld, victoria.fareld@idehist.su.se
Konstvetenskap: Mårten Snickare, marten.snickare@arthistory.su.se 
Litteraturvetenskap: Frida Beckman, frida.beckman@littvet.su.se
Musikvetenskap: Erik Wallrup, erik.wallrup@music.su.se
Teatervetenskap: Barbro Sigfridsson, barbro.sigfridsson@teater.su.se