Just nu skriver hon om europeisk dramatik som handlar om Medea, känd från Euripides antika tragedi.
-Medea är en kontroversiell figur – hon dödar sina två söner – men det sena 1700-talets författare lyckas ofta göra henne till en ömkansvärd älskande kvinna och mor. Det finns en uppsjö Medea-dramer i olika genrer och från olika delar av Europa under upplysningens och revolutionernas tidsperiod (1750-1800). Jag vill visa att det finns viktiga skillnader mellan exempelvis en engelsk och en tysk Medea, men också hur 1700-talets syn på kvinnan och modern både blir en möjlighet och ett hinder i de nya versionerna av berättelsen, berättar Anna Cullhed.
Lärare på grundkursen
Just nu undervisar hon på delkursen i den äldre litteraturens historia på vår grundkurs Litteraturvetenskap I. Där får du som student läsa klassiker från antiken till och med 1700-talet. Anna Cullhed håller också i läskurser om 1700-talets litteratur.
Vad ger det en att studera litteraturvetenskap?
-Först och främst ger det läsupplevelser – läslusten är en bra drivkraft. Men du möter också nya texter och nya sätt att läsa. Utbildningen på Stockholms universitet har både ett historiskt och ett teoretiskt fokus – du kommer att upptäcka att litteratur är så mycket mer än den pocket du läser i tunnelbanan. Du får lyssna och smaka på rytmen i Sapfos kärleksdikter, fundera över hur manligt och kvinnligt gestaltas i Hamlet, och upptäcka att 1800-talsromanens cliffhanger beror på publikationssättet – ett kapitel i taget trycktes i pressen. Att läsa litteraturvetenskap gör att du kan resa i tid och rum på ett ganska miljövänligt sätt, och ger dig dessutom en humanistisk, kritisk och vetenskaplig skolning, säger Anna Cullhed.
Vem passar det att läsa litteraturvetenskap?
-Alla som vill ägna många timmar åt att läsa, och som är beredda att möta människor och föreställningar från alla tider och platser. Alla som vill skaffa sig en bra verktygslåda för läsning. Alla som är beredda att leta böcker på bibliotek, antikvariat, på nätet och i bokhandeln. Alla som orkar bära många böcker. Alla som vill pröva sina sinnen – litteratur är till för ögat, örat, känseln och – varför inte? – smak och lukt.
Blir man författare om man läser litteraturvetenskap?
-Nej, inte i första hand. Men alla som vill skriva, oavsett om det är vetenskaplig text, journalistik eller fiktion, har stor nytta av att läsa. Läs ofta, vitt och brett, och gärna med litteraturvetenskapliga perspektiv – det är spännande att förstå hur en författare skapar nya världar med hjälp av vanliga ord.
Vad kan man jobba med efter att ha läst litteraturvetenskap?
-Att kunna förhålla sig kritiskt och prövande till vår tids språkliga snårskog är viktigt för hela samhället. Eftersom man skaffar sig en god kunskap om texter och berättelser, om läsning och tolkning, kan man arbeta inom många områden inom privat och offentlig sektor. Flera av våra tidigare studenter arbetar som exempelvis redaktörer, kritiker eller lärare. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att studier i litteraturvetenskap inte är en yrkesutbildning. Men litteraturvetenskaplig kompetens är användbar i alla sammanhang där orden står i centrum.
Våra kurser i litteraturvetenskap.
Hur är det att läsa litteraturvetenskap vid Stockholms universitet?
Möt den tidigare studenten Sara Arvidsson, studierektorn Per Anders Wiktorsson, och studenten Johanna Moreau i en film om litteraturvetenskap vid Stockholms universitet: