Den kunskap som genereras genom den historiedidaktiska forskningen är av intresse för såväl praktikerna, historielärarna, i olika utbildningssystem som för forskarsamhället. Vid HSD omfattar forskningen framförallt studier av undervisning och lärande i skolämnet historia samt professionsstudier inom lärarutbildningen. Mycket av vår forskning har en praktikorienterad ansats och bidrar därmed till att förstå, förklara och utveckla arenor för historieundervisning och historiskt lärande. Nedan presenterar några historiedidaktiker vid HSD sin forskning (i alfabetisk ordning):
Kristina Lanås forskningsintresse är riktat mot elevers uppfattningar och lärande om aktörer i historieundervisning ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på vem undervisningen och läromedel riktar sig till, vilka perspektiv som erbjuds och vems historia som framförs. Av intresse är också att tillsammans med lärare utforska hur man kan arbeta med dessa frågor i undervisningen.
Martin Karlssons forskningsintressen berör framförallt hur historia brukas och förmedlas i film, såväl i konkreta skolsammanhang som i vidare samhälleliga kontexter. Filmens betydelse för historieundervisning och dess roll i olika politiska och kulturella sammanhang, liksom hur dessa två sfärer kan överlappa och samspela, utgör forskningsintressets större kontext. Även utbildningshistoriska aspekter, såsom den pedagogiska debatten under det tidiga 1900-talet, har Karlsson analyserat. Framförallt i Att projicera det förflutna (2011) där dels den pedagogiska debatten om filmens roll i skolan analyserades, och dels historiebruket i de regionala AV-centralernas historiska skolfilmer.
Patrik Johanssons forskningsintresse kretsar runt elevers arbete med historiska källor och han har bl.a. genomfört olika Learning study och designstudier där lärandeobjektet varit elevers lärande av historisk källtolkning (2014). Hans fortsatta forskning handlar om mellanstadieelevers arbete med, och lärande i relation till, historiska originalkällor och arkeologiska föremål (2018). Eleverna ska lära sig vad kunskap i historia är, och förstå hur historiska källmaterial ligger till grund för historiska berättelser. Forskningsfrågorna kretsar runt vad detta lärande innebär och vilka svårigheter det medför för eleverna, och vilka möjligheter som finns i att arbeta med historiska originalkällor.
Per-Arne Karlssons forskning är inriktad mot "Scholarship of Teaching and Learning History in Higher Education". Forskningsintresset är särskilt inriktat mot "Learning Trajectory Based Instruction" och "Progressions" inom undervisning och lärande i historia. Det empiriska underlaget i denna forskning utgörs av fokusintervjuer av grund- och gymnasieelever, intervjuer av deras lärare samt skrivna berättelser av historielärarstudenter som genomfört VFU på samma skolor.
Per Franssons forskningsintresse är inriktat på identitetsprocesser som är kopplade till skola och undervisning, både historiskt och i vår egen tid. Framför allt riktas uppmärksamheten mot rumsliga kategorier, hur dessa används och konstrueras i SO-undervisning, särskilt historia, i årskurs 1–6. Bland annat studeras hur begrepp som “hembygd”, “närsamhället”, “närområdet” och “lokalsamhället” förstås och tolkas av lärare. En utgångspunkt är att ett geografiskt rum med dess artefakter och övriga materiella, ekonomiska och sociala manifestationer inte är oproblematiskt i ett undervisningssammanhang utan också en så kallad immateriell “föreställd gemenskap”. Betraktad som sådan är den en högst subjektiv rumslig kategori som lärare genom sina historiska narrativ och övriga didaktiska val och tankefigurer fyller med mening, känslor och förväntningar på framtiden.
Per Höjebergs forskningsintresse har två inriktningar, ett utbildningshistoriskt spår med tonvikt på lärarkårens värdemässiga ställningstaganden och identitet (2009), (2011), (2016). Det andra spåret rör historieanvändning - ett av fyra mål för grundskolans historieundervisning. Vilka svårigheter uppstår när detta mål skall uppnås i en konkret undervisningssituation (2018)?
Steven Dahls forskningsintresse är riktat mot hur eleverna skapar mening i mötet med skolans folkmordsundervisning. Han intresserar sig för hur populärkulturellt förmedlad historia i form av film kan användas som en resurs i en historieundervisning som vilar på historievetenskaplig grund (Folkmord som film, 2013). Dahls pågående forsknings handlar om hur historieundervisning om folkmord kan utformas så att eleverna ges förutsättningar att med historiedisciplinens resurser reflektera över hur folkmordshistorien kan orientera dem i nuet. Forskningsproblemet handlar om relationen mellan historievetenskapen och skolämnet historia. Frågan är om historien kan användas som ett skafferi av exempel för att lära om framtiden eller om historiens komplexitet och det vetenskapliga tvivlet ska tillåtas genomsyra historieundervisningen.
Ylva Wibaeus forskningsintresse rör skolans historieämne, ämnets syfte, roll och funktion, arbetssätt och de sammanhang i vilka undervisningen äger rum. Frågorna handlar om vem undervisningen riktar sig till liksom vilka perspektiv som anläggs - vems historia. Ylva har särskilt intresserat sig för om och hur skolans kunskapsuppdrag (att bibringa elever historiska ämneskunskaper) kan integreras med skolans värdeuppdrag (att fostra demokratiska medborgare). I avhandlingen Att undervisa om det ofattbara - en ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdet Förintelsen (2010) belyses och diskuteras vilka kunskaper om Förintelsen som väljs ut och varför samt hur detta förstås av elever och åstadkommer ett lärande. Ett centralt begrepp här är historiemedvetande.
Forskarna vid HSD har omfattande nätverk av kollegor i Sverige och samarbetar bland annat genom de årliga Nationella historiedidaktiska konferenserna, senast i Malmö i april 2018. Nästa år äger konferensen rum inom ramen för Det svenska historikermötet i Kalmar. Forskare från HSD samverkar också med andra universitet och kulturarvsinstitutioner i forskningsprojekt som bland annat undersöker möjligheter med att använda materiell kultur för att öppna för ett interkulturellt historiskt lärande. Dessutom är HSD:s forskare engagerade i flera undervisningsutvecklande forskningsprojekt på olika skolor.