Forskning inom bildämnets didaktik är av betydelse för både forskarsamhället, skolans verksamheter och är relevant för många av lärarutbildningens kurser. Vid HSD inbegriper forskningen studier av undervisning och lärande i skolämnet bild samt studier med ämnets tvärvetenskapliga prägel.
Catrine Björcks forskning är inriktad mot didaktik i bildämnet med särskilt fokus på undervisning med digitalt bildarbete. Avhandlingsarbetet tar sin utgångspunkt i arbete med datorer i bildundervisningen för att se på vilket sätt lärare och elever interagerar när arbete sker med digitala bilder och digitala verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i arbete med datorer i bildundervisningen för att se på vilket sätt lärare och elever interagerar när arbete sker med digitala bilder och digitala verktyg. Särskilt intresse har riktas mot hur lärarna didaktiskt organiserar arbetet och hur de behandlar bildämnets visuella och kommunikativa aspekter. Forskning med inriktning på visuell kultur, estetiska lärprocesser och framför allt bildundervisning med digitala tekniker skapar nya didaktiska utmaningar. Arbete med visuell kultur och användandet av digital teknik innebär en förändring av undervisningen där nya möjligheter kan skapas, inte bara en ny teknik där kända visuella uttryck används. Det genererar nya möjligheter för lärare att arbeta med vad visuella uttryck gör och hur de skapar mening förutom att lära sig tekniken.
Läs mer om Catrine Björcks forskning här.
Anja Kraus forskning är bland annat inriktad mot elevers heterogena förutsättningar för inlärning. Hennes tes är att det inte bara finns explicita utan också implicita, tysta (”tacit”) dimensioner av pedagogiska situationer. Kraus utforskar elevers erfarenheter, deras lärande, kroppsliga uttryck, konstellationer av tid och rum, konstbaserat lärande och habitus gentemot skolan. Kraus arbetar med fenomenologiska, praxeologiska, diskursteoretiska, performance teoretiska och andra teoretiska och empiriska ansatser. Forskningen fokuserar främst på utvecklingen av metoder och metodologier för kvalitativt empiriskt forskningsarbete och då med estetiska teorier och ansatser. Hon har dessutom utvecklat ett konst-inriktad utbildningskoncept för ”forskningsskolor“. Två konstinriktade digitala instrument har utvecklats för att förbättra undervisningen och utforska skolan, ”öroninstallation“ och ”sensibla tröskeln“. Dessa instrument har Kraus introducerat i vetenskapliga diskurser. Ett tredje instrument som har utvecklats är "blickande glasögon".
Läs mer om Anja Kraus forskning här.
Lisa Öhmans forskning berör frågor kring barn och ungas meningsskapande med bild både inom skolämnet bild men även inom semi-informella och formella sammanhang. Att ta utgångspunkt i barn och ungas egna bilder är ett sätt att uppmärksamma hur bildskapande ingår i barns kulturella fri- och rättigheter i en demokratisk skola. Betydelsen av att ta elevers perspektiv och använda bilder som en kunskapskälla i forskning motiveras bland annat av det utgör en annan slags källa för tolkning än samtal, intervjuer eller enkäter. I licentiatstudien Movere – att sätta kunskap i rörelse analyseras ett ämnesintegrerat arbete i bild och samhällskunskap. I avhandlingen Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande står unga tjejers arbete med film som en meningsskapande praktik i fokus. Öhmans pågående forskning är en tvärvetenskaplig studie där bildlärare och forskare i bild- och specialpedagogisk gemensamt utvecklar ämnesdidaktiska professionskunskaper inom gymnasieskolans estetiska program.
Läs mer om Lisa Öhmans forksning här.
Torben Freytag är licentiand på HSD, i sin forskning undersöker han elevers upplevelser av att uttrycka sig estetiskt och hur elever ser på sådan undervisning. Undersökningen utgår från ett ämnesöverskridande arbete där elever i årskurs 7 har tolkat och gestaltat olika skönlitterära texter med estetiska uttryck som drama, film och musik. Resultatet redovisas i form av olika kategorier vilka bildar underlag för en diskussion om estetiska uttrycksformer och utformningen av undervisning. Torben Freytag verkar även inom STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies där han koordinerar FoU-projekt i praktisk-estetiska ämnen inom Stockholms utbildningsförvaltning.
Läs mer om Torben Freytags forskning här.
Mimmi Larsson ansvarar för delar av bildkursernas FoU-arbete och övergripande ämnesutveckling inom bild. Mimmi leder och ansvarar för de estetiska ämnenas Nordplussamarbete. Nätverket som är riktat mot estetiska ämnen inom de nordiska lärarutbildningarnas ämnesutveckling samt utbyten med såväl lärare som studenter sedan starten 1990. Det senaste projektet är ett tre årigt projekt som pågår nu, 2016–2019: Innovative and sustainable aesthetic methods for citizenship education: Nordic and Baltic perspectives (ISAMCE).
Läs mer om Mimmi Larssons forskning här.
Svenska och Internationella samarbeten
Bildämnets företrädare verkar inom en rad nationella och internationella nätverk som till exempel The Teacher education network, TEN som är ett Nordplussamarbete där nu 12 olika institutioner i de nordiska och baltiska länderna ingår. Nätverket som är riktat mot estetiska ämnen inom lärarutbildningen. Nätverket arrangerar intensivkurser och utbyten för lärare och studenter. Mimmi Larsson ansvarar för kursutbyten under 2019 vilket HSD står som värdar för. Bildämnets företrädare på HSD verkar även inom NEÄL – nätverket syfte är att främja utbyten och forskning inom de estetiska ämnena inom de nationella lärarutbildningarna. Nätverket anordnar återkommande nationella konferenser för att stärka forskningsanknytningen i undervisningspraktiken inom det estetiska ämnesområdet. Internationellt ansluter forskningsnätverket nätverk Tacit Dimensions of Teaching and Learning som har ungefär 100 aktivt anslutna forskare runt om i Europa och Amerika, Anja Kraus var med och grundade nätverket 2009. Vi medverkar inom InSEA Sverige vilket är ett nationellt nätverk för bildpedagoger länkade till internationella InSEA har ca 2000 medlemmar i 75 länder vilka nätverkar genom regionala och världskongresser.