Crafting Collaborations of Art and School: Contextual Studies in Sweden
Avhandlingen handlar om samarbeten, relationer och kreativa processer mellan kultur och skola på politisk, organisatorisk och individuell nivå. I fokus står två professionella teatrar samt tre professioner i samverkan; lärare, skådespelare och dramapedagoger. Studien intresserar sig för vad som sker med deras roller, hantverkskunnande och praxisgemenskaper i mötet med varandra. I avhandlingen kombineras flertalet narrativa metoder i olika genrer för att generera och analysera data. Här ingår dikter, teatermanus, readings, porträtt och reportage. Rollspel som har använts som kompletterande forskningsmetod för att åstadkomma en fiktiv nivå, simulerade möten mellan professionerna.
Samverkan mellan kulturaktörer och skola
Resultatet visar att professionerna väljer att samverka för att det stödjer deras kreativa process eller personliga värdegrund. Skådespelarna är starkt värderingsdrivna och vill möta barn och unga. Lärarna har eget intresse och erfarenhet av konstnärligt arbete. Möten med konstnärer kan trigga dem att använda eller fortsätta använda estetiska uttryck i undervisningen. Teatrarna samverkar med skolan på grund av deras uppdrag samt möjligheten att nå alla barn och unga och skolorna samverkar utifrån krav i läroplaner, eget intresse och den egna organisationens utvecklingsmöjligheter. Dramapedagogerna i studien har stort inflytande i teatrarnas organisation, är mycket involverade i hela den kollaborativa processen och är oumbärliga som brobyggare mellan kultur och skola. Även om rollen som kommunikatör, medlare och förtrogen är viktig så blir den också riskfylld på grund av all information som delas. Den fiktiva delen av studien visar att dramapedagogen kan bli lika mycket en gränsvakt som brobyggare i samarbetet och då hindra skådespelare och lärare att mötas och utbyta värdefulla erfarenheter.
För professionella kulturaktörer och skolor i samverkan är avhandlingens budskap vikten av att ta till vara professionernas fulla potential och låta dem mötas helt och fullt utifrån sitt specifika hantverk. Skådespelare bör få möjligheter att dela med sig av sitt yrkeskunnande i möte med elever och lärare även utanför scenen. Lärares kompetens och konstnärliga intresse är undervärderad, de vill i större utsträckning delta i planering av ett kreativt projekt och kan bidra med värdefull kunskap om eleverna. En dialog mellan professionerna och verksamheterna om syfte, mål, praktik och kompetens blir viktig för att uppnå god samverkan och därmed lärande.
Läs hela avhandlingen här.
