Teatervetenskap var självklart för mig, eftersom jag var så intresserad och ville arbeta inom fältet. Att få välja ett specifikt intresseområde och få fördjupa sig i det kändes helt fantastiskt. Det fina med teatervetenskapen är ju att du kan bli vad som helst efteråt. Många jag läste med hade även läst, eller skulle läsa konstvetenskap, filmvetenskap, dansvetenskap. Och de flesta som gick samtidigt som jag arbetar med scenkonst eller annan konst- och kulturverksamhet i en eller annan form. (Malin Axelsson, Jens Karlsson, Magnus Nordberg, Sara Sommerfeld, Anna Blomberg, Hanna Sundelin, Josefina Ehlin, Hanna Rasmussen, Linda Zachrisson, Danjel Andersson....)
Analysmetoder, teaterhistoria, icke-västerländsk teater, performancekonst, queerteater... Kurserna som ingick i teatervetenskapen har gett mig verktyg för mitt praktiska teaterarbete och för diskussioner kring scenkonst och kultur i stort. Att kunna placera mitt och andras arbete i en historisk och social kontext, att arbeta med tecken och begriplighet på scenen, att analysera text är bara några konkreta exempel. Många tror att teater bara handlar om känsla, men jag hävdar att du måste ha en teori bakom din praktik.