Anna Källén, Institutionen för kultur och estetik.

Hur funkar DNA i släktforskning och arkeogenetik, och vad gör det med oss själva och vår syn på vår identitet? Det är frågor som Tobias Svanelid från Vetenskapsradion historia pratar med Anna Källén om i Vetenskapsradion historia den 27 april.

Till att börja med förklarar Anna Källén att testresultatet som Tobias Svanelid fått; att han är en viss procent skandinav, finländare, och balt, egentligen betyder att hans prov liknar andra kunders prov från dessa områden. Testföretaget förutsätter att förfäderna har varit stabila och bott på dessa ställen, men testet svarar egentligen bara på likheter med andra kunders resultat.

Varför forskning om DNA-tester?

Intresset för arkeogenetik, hur man studerar forntida människor med hjälp av DNA, ledde Anna Källén vidare till att undersöka DNA-testernas mångmiljardindustri. Hon ville undersöka skillnaden mellan vad testerna egentligen säger och vad man kan tro att de säger utifrån företagens marknadsföring. Och hur testresultaten används i skapandet av historisk identitet.

I artikeln "I am a Viking! DNA, popular culture and the construction of geneticized identity", undersöker Anna Källén och Daniel Strand hur individer som är intresserade av en vikingaidentitet och har tagit DNA-test förhåller sig till testresultaten. Dessa tester kan förvisso spåra släktingar långt bakåt i tiden, men de säger ändå väldigt lite om ens egenskaper, förklarar Anna Källén, eftersom man under den långa tidsperioden har så många andra släktingar. Men längtan efter att få ett svar på varför man är som man är, är en viktig drivkraft i DNA-testernas miljardindustri, konstaterar Anna Källén.

DNA-test. Foto: Macau photo agency Unsplash

"Det finns inget 'finskt' DNA"

Testerna anger exakta procentsatser, till exempel för hur stor andel av ens DNA som är "finskt". Men det finns inget särskilt "finskt" DNA, eller från andra länder som testen ger en procentsats för. Testerna bygger på att kartlägga och dela in människor i avgränsade etniska grupper och det är problematiskt, säger Anna Källén.

Själva frågan kan skapa kategorirna, på samma sätt som till exempel skallmätning gjorde förr. "Man måste vara medveten om vetenskapshistorien och hur de här sakerna kan användas," säger Anna Källén i Vetenskapsradion historia.

Mer om Anna Källén

Under de senaste åren har Anna Källén intresserat sig för hur DNA används för att förstå och ge värde till det förflutna. Hon undersöker vad som händer när man tror att DNA kan avslöja sanningen om forntiden.

I forskningsprojektet Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA, forskar hon tillsammans med mediehistorikern Andreas Nyblom, idéhistorikern Daniel Strand och populationsgenetikern Charlotte Mulcare om hur det går till när historiska berättelser skapas kring analyser av gammalt DNA.

Hör intervjun i Sveriges Radio.

Här kan du läsa mer om Anna Källéns forskning.