Frågorna inom forskningsområdet Kulturarvsstudier har en uppenbar aktualitet och samhällsrelevans eftersom användningen av det förflutna i termer av kulturarv både medvetet och omedvetet motiverar, legitimerar och begripliggör identitetsformeringar på såväl lokal, nationell som internationell nivå.
Ett starkt tema i forskningen är hur kulturarv utgör en politisk, social, ekonomisk och kulturell resurs, både i samtiden och i ett historiskt perspektiv.
Vid Institutionen för kultur och estetik (IKE) finns en etablerad forskningsmiljö i kulturarvsstudier. Med stöd från humanvetenskapliga områdesnämnden, Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien har det arrangerats internationella symposier, seminarier och publika samtal kring aktuella frågor inom kulturarvsforskningen. Genom den satsningen, och stärkt av pågående projekt är forskningsmiljön vid Institutionen för kultur och estetik förankrad i den internationella forskningsfronten, med anknytning till andra starka miljöer och aktörer i samma fält.
Hösten 2019 publicerades konferensvolymen Heritage and Borders i Vitterhetsakademiens konferensserie, som ett direkt resultat av ett internationellt symposium med samma namn hösten 2017.
Det tvärvetenskapliga forskningsområdet finns på Stockholms universitet även vid Institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genusvetenskap (ERG). I samarbete mellan IKE och ERG drivs forskarnätverket Critical Heritage Studies Network (CHSN), med regelbundna forskarseminarier.
För närvarande pågår två större externfinansierade forskningsprojekt med inriktning mot kulturarvsstudier vid IKE: Code Narrative History: Making Sense of Ancient DNA in Contemporary Culture (2018–2021), och Genus och nation i kalla krigets spår: Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv (2019–2022).
Ämnen inom forskningsområdet Kulturarv
Det pågår en mängd forskning inom institutionens olika ämnen, som på olika sätt knyter an till kulturarvsstudier (i meningen: studiet av hur det förflutna aktiveras, används och skapas i samtiden för syften som pekar mot framtiden).
Två större externfinansierade forskningsprojekt har direkt koppling till forskningsfältet:
- Code Narrative History: Making Sense of Ancient DNA in Contemporary Culture. Finansierat av Riksbankens jubileumsfond 2018–2021.
Projektledare: Anna Källén (Idéhistoria). Anslag: 7,8Mkr. - Genus och nation i kalla krigets spår: Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv. (Finansierat av Riksbankens jubileumsfond 2019–2022.
Projektledare: Cecilia Åse (Genusvetenskap, ERG). Anslag: 6,1Mkr
