-I samhällskunskap berörs så många olika sorters frågor, där elever behöver förstå komplexa relationer och samband. I undervisningen används ofta olika typer av modeller och bilder, men som vi vet att eleverna inte alltid har lätt att förstå, det beskrivs både av forskning och från lärarerfarenhet, berättar Ann-Sofie Jägerskog. Hon är en av de medverkande forskarna i projektet och som under mars kommer att disputera inom samma kunskapsområde.
Forskningsprojektet syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare.
-Projektet ska fokusera på att identifiera elevers olika sätta att förstå modellerna i relation till olika ämnesinnehåll. Men också på hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska kunna bli hjälpa av de här modellerna. Ett exempel som vi kommer att fokusera på i projektet är plotdiagram som elever ofta har svårt för att förstå, t.ex. hur BNP och barnadödlighet hänger ihop, berättar Ann-Sofie.
Hon förklarar vidare att projektet också berör samhällsvetenskaplig litteracitet i en vidare bemärkelse. Det visuella är en viktig bit i att förstå samhällsvetenskap, inte bara i skolans lektionsundervisning. Visuella representationer av komplexa politiska, ekonomiska och sociala processer förekommer i vilken dagstidning som helst.
Samverkan mellan akademi, skola och lärarutbildning
Tidigare forskning visar att modeller som används i läromedel ofta inte kommateras alls i texten, utan eleverna förutsätts förstå dem. Kunskapen som detta forskningsprojekt kommer generera blir därför relevant direkt i undervisningssituationer för lärare men också i lärarutbildning. För framtida lärare innebär det att tidigt få grepp om vad som är svårt med modellerna och hur lärare bör tänka när de används i undervisning. En del av projektet innebär också att lärarstudenter kommer att kunna medverka genom att skriva sina självständiga arbeten inom ramen för forskningsprojektet.
Projektet kommer att pågå till och med 2023 och genomförs inom ramen för Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en miljö för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning som etablerats i samverkan mellan Stockholms universitet och en rad skolhuvudmän.
Forskningsgruppen består av fil. dr. Max Strandberg (SU), fil. dr. Malin Tväråna (UU), fil. lic och doktorand Ann-Sofie Jägerskog (SU), doktorand Mattias Björklund (SU), fil. lic. Robert Kenndal (Tumba gymnasium) och Mathias Blomberg (Fryshuset gymnasium).