Fyra frågor till disputanden om avhandlingen

Sittandes: opponent Magnus Hultén, disputand Ann-Sofie Jägerskog. Ståendes: ordförande Maria Olson.

Om du fick säga några få ord vad det viktigaste med din avhandling är, hur skulle det låta då?

I min avhandling tittar jag på relationen mellan hur en visuell representation av ett ämnesinnehåll är utformat och vilken förståelse av ämnesinnehållet som eleverna ges möjlighet att utveckla. Jag tittar också på hur en visuell representations utformning spelar roll för vilka undervisnings-lärande-praktiker som etableras i klassrummet, och därmed vilket lärande som möjliggörs. Det ämnesinnehåll jag fokuserar på i min avhandling är prisbildning i samhällskunskap, men avhandlingens slutsatser tror jag är betydligt mer allmängiltiga än så och kan förstås i relation till även andra ämnesinnehåll. 

Jag skulle säga att en av de viktigaste slutsatserna i min avhandling är att valet av visuella representationer i undervisningen är extremt viktig – det spelar stor roll hur en visuell representation är utformad. I samhällskunskapsundervisningen används ofta visuella representationer och modeller av olika slag, t.ex. diagram och flödesscheman, för att hjälpa elever att utveckla en förståelse för dynamiska och komplexa fenomen och processer. Det vi kanske inte alltid reflekterar över är vilken förståelse av ämnesinnehållet som representationen möjliggör, eller till och med hindrar. Kanske är det så att vi ibland lite oreflekterat, eller av tradition, använder vissa visuella representationer utan att riktigt reflektera över vad de möjliggör och inte. Eftersom utformningen av en visuell representation spelar så stor roll gör vi klokt i att välja och utforma representationer med omsorg. 

Ytterligare en viktig slutsats är att en visuell representation också är med och skapar något i klassrummet. Hur lärare pratar om ämnesinnehållet, vilken typ av frågor elever ställer och hur de diskuterar, tycks formas av hur den visuella representationen är utformad. På det sättet är en visuell representation ett ”handlings-medierande verktyg” som är med och formar de undervisnings-lärande-praktiker som etableras i klassrummet, och därmed också vilket lärande som görs möjligt. 

Hur hoppas du att din avhandling ska användas och vad hoppas du främst att den ska bidra till?

Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en kritisk reflektion kring valet av visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen – och i undervisning av andra ämnen – liksom i framtagandet av läromedel. Jag tror att användandet av visuella representationer har en självklar plats och en stor potential i undervisningen och i läromedel, men att vi behöver fundera på vilka representationer vi använder och vad de öppnar upp för i undervisningen. Jag hoppas också att avhandlingen, genom den teoretiska ingång den har, ska vara ett bidrag till det forskningsfält som fokuserar på lärande och visuella representationer, liksom till de andra forskningsfält som avhandlingen berör.

Hur ser närmsta tiden ut för dig?

Vi har precis i dagarna fått besked om att vi fått beviljat forskningsmedel för ett tre-årigt forskningsprojekt med inriktning mot elevers förståelse av olika visuella modeller som används i samhällskunskapsundervisningen, något som ju verkligen ligger i linje med mitt avhandlingsområde. Detta innebär att jag framöver kommer att ha ett liknande upplägg som jag haft nu – en kombination av forskning (inom ramen för det beviljade forskningsprojektet och Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS), lektorstjänst på Fryshusets gymnasium och undervisning på HSD.

Hur kändes det att göra disputationen digitalt?

Det kändes förvånansvärt bra. Givet förutsättningarna blev det här en jättebra lösning. Jag hade dessutom förmånen att kunna ha min opponent och delar av betygsnämnden på plats på SU, liksom en mindre grupp kollegor/vänner, så på det sättet blev det ju en delvis digital och delvis ”fysisk” tillställning. Fördelen med en digital disputation är att fler kunde vara med, eftersom fysiskt avstånd inte längre är ett hinder för att kunna delta. Med detta digitala upplägg nådde samtalet en betydligt större publik än om disputationen genomförts i enbart "fysisk" form. Vi kunde ju också arrangera så att de som deltog digitalt kunde finnas med och mingla med varandra och med oss som fanns på plats i väntan på betygsnämnden, vilket var jättekul. I tider som dessa får man vara flexibel och tänka om med alla tillställningar och då tycker jag att denna lösning funkade jättebra.

Avhandlingen finns tillgänglig här.