Avhandlingens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rolltagande går till och kan leda till utvecklande och undersökande av tematiken i ett processdrama. Ett processdrama kan beskrivas som att alla deltagare och pedagog oftast är i roll och deltar i ett dramaförlopp kring ett visst tema eller kunskapsområde. Processdramat ger en ram inom vilken både känslor och idéer kan undersökas. Det finns inget manus men pedagogen har en idé och en plan, en så kallad pre-text, över hur temat kan belysas ur olika vinklar, så att dramatisk spänning kan skapas med hjälp av olika dramatekniker. För att fördjupa förståelsen för detta används Leontievs verksamhetsteori och Bakhtins dialogism. Ett centralt dramapedagogiska begrepp och en utgångspunkt för studien är Bundys begrepp estetiskt engagemang. Estetiskt engagemang sätts i relation till rolltagande och känslomässigt genomlevd erfarenhet, perezhivanie, som används av Vygotsky.
Som grund för den analys som görs i avhandlingen finns ett processdramaförlopp som genomfördes på ett engelskt högstadium. En heldagssession filmades, transkriberades och tolkades genom täta beskrivningar. Som kompletterande data används intervjuer och brev skrivna i roll. Detta gjorde det möjligt att fokusera på nyanser och subtila förändringar i den komplexiteten som kännetecknar processdrama och att fokusera på hur elevernas rolltagande startar och utvecklas.
Resultaten från den detaljerade analysen visade att det är viktigt att förstå processdrama som två olika verksamheter. Dels handlar det om att lära sig drama (eller något annat ämne) men när deltagare och pedagog är i dramat, i fiktionen, är det viktigt att de får släppa motivet att de ska lära sig något, då gäller det att de får utveckla dramats innehåll och vara utforskande. Börjar motivet om att lära sig drama bli för starkt avstannar fiktionen, deltagarna blir tveksamma och inget alls händer.
En alldeles speciell form av samhandlingar används när de är i roll som kan benämnas postupak-handlingar. Postupak är relationella handlingar som innehåller öppna, ej färdigt definierade erbjudanden, som riktas till någon/några med förväntan att de återgäldas med nya erbjudanden. Det var pedagogen som initierade postupak-handlingarna och de kan förstås som en inbjudan om att vara med och uttolka motiv för den tillfälliga fiktiva verksamheten. Att använda postupaks i roll utvecklar vad jag kallar expectagency, en förmåga baserad på ömsesidig överenskommelse i en verksamhet med ett lekfullt format, där förhandlingarna blir kvalitativt annorlunda när de görs genom postupaks. Expectagency är en förmåga att hantera osäkerhet och förändring. Användningen av postupaks var avgörande för både upprätthållande av fiktionen och utforskandet av det tematiska innehållet.
Att gå in i och vara i roll är en betydligt mer komplex process än det kan tyckas utifrån. Sex typer av postupaks identifierades, avsedda att utveckla och utforska dramat, och sex andra typer av postupaks tjänade till att ladda om spänningen genom att använda estetiska verktyg. Ett annat viktigt resultat var hur eleverna återanvände hållningar och gester från en första statyövning som verktyg för rolltagande under hela dramat, och speciellt när spänningen minskade.
Den fiktiva verksamheten är turboladdad, den genererar känslor både i och ur roll. Den laddas genom olika sorters spänning; spänning mellan de två verksamheterna, mellan sig själv och rollen (estetisk fördubbling), genom användningen av postupaks och genom den dramatiska spänningen. Denna turboladdade aktivitet är en genväg till perezhivanie. Perezhivanie tangerar begreppet estetiskt engagemang, men ur ett pedagogiskt perspektiv verkar det expanderade begreppet estetiskt engagemang vara mer användbart.
Eva Hallgren är lärare och dramapedagog och har arbetat i grundskolan i drygt femton år. Sedan 2004 arbetar hon som adjunkt i dramapedagogik på Högskolan i Gävle. Hon undervisar på fristående kurser i dramapedagogik och i lärarutbildningen. Eva doktorerar på Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Stockholms Universitet.
Handledare är Eva Österlind vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet.
Opponent är Aud Berggraf Sæbø.
Betygsnämnd: Elin Eriksen Ødegaard; Margret Lepp; Geir Skeie.
