Inbjuder i samarbete med Historielärarnas förening till:
- Formativ bedömning i historia? - erfarenheter från olika skolor
- Historielärarnas förening 1968-1982 - hur gick diskursen?
Sebastian von Matérn, nyutbildad ämneslärare i historia, inleder med en presentation av sitt självständiga arbete: Kunskap och förmåga. En studie av historielärarnas förenings årsbok mellan 1968–1971 och 1979–1982. Under tidsperioden fick Sverige två nya läroplaner – Lgr69 och Lgr80 – och skola och samhälle genomgick stora förändringar. Hur gick diskursen i Historielärarnas förening?
Vad ville man att eleverna skulle lära sig i historia?
”Formativ bedömning” är ett mycket aktuellt begrepp inom skolans fortbildningsverksamhet och inom den pedagogiska forskningen. Den som söker litteratur inom området behöver inte leta länge. Erfarenheter av formativ bedömning i ämnet historia är däremot svåra att finna.
Används ”formativ bedömning” inom historieämnet idag? Varför? Varför inte? Hur ska elevernas självbedömning och kamratbedömning utformas så att den blir effektiv? Hur kan lärarens formativa respons utformas så att elevens lärande fördjupas och når kurs- och ämnesplanernas mål: ”historisk bildning” och ”historiemedvetande”?
Vid seminariet deltar studenter som genomfört sin andra VFU-period med inriktning bl a på frågor kring formativ bedömning i historia. Studenternas VFU-handledare är också inbjudna. Vilka är erfarenheterna från olika skolor?
Per-Arne Karlsson, docent i ämnesdidaktik historia, berättar om resultat från pågående forskning baserad på lärar- och elevintervjuer från olika stockholmsskolor. Hur talar lärare och skolelever om sina erfarenheter kring undervisning och lärande i historia?
Alla intresserade välkomna! OBS postseminarium till självkostnadspris! Fritt inträde men begränsat deltagarantal, föranmälan obligatorisk: per-arne.karlsson@hsd.su.se