Temats innehåll

Vad är en text? Vad händer när texter remedieras, redigeras, förflyttas eller översätts? Vilka metoder finns tillgängliga för studiet av texter? Hur kan textteori, översättningsteori och världslitterära perspektiv belysa varandra?

Med sitt dubbla fokus på textualitet och tvärkulturell komparation syftar detta tema till att ge kritiska och prövande svar till dessa frågor. Det behandlar frågeställningar av hög relevans för studenter inom flertalet humanistiska discipliner, däribland litteraturvetenskap, språkämnen, översättning, historia, historisk lingvistik och idéhistoria.

Temat kommer att förse deltagare med grundläggande och uppdaterad teoretisk kunskap gällande mediespecifika textdefinitioner, det “textuella tillståndet” (Jerome McGann), filologi i historisk och samtida bemärkelse, arkivforskning, översättning, kulturspecifika perspektiv på textanalys, samt de metodologiska utmaningar som uppstår i kölvattnet på den kulturella globaliseringen. 

Temat “Världslitteratur och textkulturer” är även knutet till det storskaliga forskningsprogrammet “Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik” som är förankrat på Stockholms universitet. Mer information om programmet återfinns här. Doktorander som följer temat får även tillfälle att delta i aktiviteter som anordnas av programmet.

Fyra huvudkomponenter

Temat löper på två år, med början HT 2018; en fempoängskurs erbjuds per termin. Kurserna ges i seminarieform på engelska, och varje delkurs avslutas med en workshop. Till delkurserna bjuds även internationella forskare in för att ge föreläsningar. Den första gästföreläsaren blir Karin Barber (Birmingham), som inleder temat 19 september 2018.

Poänggivande moment, HT2018 – VT2019

Transkulturella frågor behandlas redan i den första delkursen, ”Definitioner”, delvis utifrån aktuell forskning inom afrikansk litteratur som visar hur muntliga kulturer ”entextualiserar” verbala meddelanden och former. Tryckmediet och digitala medier kommer också att undersökas i den delkursen. Delkursen VT 2019, ”Metoder”, tar upp ett antal sätt att undersöka texter, samtliga med anknytning till den filologiska traditionen (textkritik, tolkning, arkivforskning).

Poänggivande moment, HT2019 – VT2020

Den tredje delkursen HT 2019, ”Översättning”, riktar in sig på utmaningarna med att läsa, skriva och publicera texter på olika språk. Med såväl ”närläsning” och ”avståndsläsning” som metod, utgår denna delkurs från en syn på översättning som en genomgripande rekontextualisering av texter, från urval till reception, möjliggjort genom en rad av såväl indiviudella som institutionella förmedlare. Den fjärde och sista delkursen, ”Texter i rörelse”, kommer att uppmärksamma migrantförfattare, alternativa kulturella utgångspunkter för textanalys – särskilt arabiska och kinesiska – samt vad transkulturella och transkontinentala textflöden har för konsekvenser för textinriktad humanistisk forskning.

Praktiskt upplägg och översikt

Det finns en inbyggd progression i kurserna som examineras på basis av seminariedeltagande och skrivuppgifter. Temat avslutas med och kulminerar i en mindre konferens (2-3 dagar) i slutet av de två åren. Innan dess kommer deltagare att skriva och diskutera kortare uppsatser i respektive delkurs. Det bör noteras att fullgjort deltagande i delkursen ”Definitioner” är ett krav för att få gå ”Metoder”; ”Översättning” är på samma vis ett krav för att läsa ”Texter i rörelse”. 

Kurser i Världslitteratur och textkulturer:

  • HT 2018: Definitioner, 5 poäng
  • VT 2019: Metoder, 5 poäng
  • HT 2019: Översättning, 5 poäng
  • VT 2020: Texter i rörelse, 5 poäng

Kontakt:

Professor Stefan Helgesson, Engelska institutionen.

This page in English: World Literatures and the Culture of Texts