Temats innehåll

Genusteoretisk forskning bedrivs idag inom hela det humanvetenskapliga området. Det är ett forskningsfält som överskrider disciplin- och fakultetsgränser och som inom sig rymmer en mångfald av tematiska forskningsområden. En gemensam utgångspunkt finns i teoribildning kring genus och närliggande begrepp. Lika viktigt för genusperspektivets breda tillämpbarhet är dock utgångspunkten i feministisk vetenskapsteori och metodologi. Temat Genus, kunskapssyn och metod syftar till att belysa kunskapsproduktion som en process som innefattar en rad vägval och ställningstaganden rörande såväl kunskapssyn och metodologi som konkreta metoder för kunskapsinhämtning. Temat ger doktoranden som arbetar med genusperspektiv i sin avhandling möjlighet till fördjupad kunskap medan doktorander oavsett ämne genom temat erbjuds fördjupade insikter i aktuella diskussioner om kunskap som skapad och situerad, om vetenskaplig giltighet och de metodologiska utmaningar som möter forskaren i en globaliserad värld.

Temat ger en orienterande översikt i feministisk vetenskapsteori och metodologi med startpunkt i de tidiga, klassiska diskussionerna om genus, kunskap och makt. Ett huvudtema är att undersöka hur feministisk epistemologi belyser bredare diskussioner om betydelsen av objektivitet. Sambanden mellan kunskapsteori och metodologi fram lyfts fram och analyseras genomgående under temats gång. Metodologiska frågor som aktualiseras i forskning som utgår från intersektionalitets-, postkolonial – posthumanistisk eller queerteori belyses tvärvetenskapligt.  Doktoranderna kommer att undersöka innebörden av kritisk reflexivitet i forskningens olika faser genom att arbeta med de egna forskningsprojekten och särskilda utmaningar i respektive ämne i ett genusteoretiskt perspektiv. 

Tre metodologiska inriktningar

Tre metodologiska inriktningar i den feministiska traditionen, med tvärvetenskaplig bredd och spridning, kommer att ägnas fördjupade studier i temats delkurser: kreativt akademiskt skrivande, etnografi och historiografi. Skrivandets tematik binder samman de tre inriktningarna. I kreativt akademiskt skrivande ligger fokus på hur skrivandet som metod kan bidra till kreativitet i forskningsprocessen. Etnografi och historiografi studeras med en särskild blick på skrivgenrer och på den roll dessa metodologiska traditioner spelat för framväxten av centrala insikter och redskap i genusforskningens fält.

Temat löper över ett och ett halvt år med start våren 2021. Det består av två kurser (7,5 hp vardera) och två valbara kurser (5hp). Den första kursen, Feministisk vetenskapsteori och metodologi (7,5 hp), tar upp centrala debatter och begrepp i dessa fält, såsom metoddebatten om ’male bias’ och objektivitet samt utarbetandet av begrepp som situerad kunskap, stark objektivitet och teorier om evidens i feministiskt perspektiv. Den andra kursen, Kreativt akademiskt skrivande (7,5 hp), inbjuder doktoranderna att se sina akademiska texter med nya ögon och reflektera kring skrivande och kreativitet. Kurs 3 (5 hp) Genus och metod: etnografi ägnas etnografiska traditioner och det centrala bidraget från feministisk etnografi. Kurs 4 (5 hp) Genus och metod: historiografi tar upp historieskrivning i genusperspektiv och den feministiska diskussionen om arkivet som forskningsplats. Doktoranderna kommer att genomföra praktiska metodövningar genom hela temat, såsom skrivövningar, textanalys i grupp och exkursioner till arkiv och etnografiska fält.

Doktoranderna kommer att bli inbjudna till de aktiviteter som Genusakademins doktorandnätverk ordnar under temats gång, såsom öppna seminarier, panelsamtal och sociala träffar. I augusti 2021 anordnas en större konferens för alla doktorander och forskare med genusinriktning på Stockholms Universitet där temats doktorander får kontakt med hela genusforskningsmiljön.

År 1: VT 2021

Kurs 1: Feministisk vetenskapsteori och metodologi, 7,5 hp (VT 2021)

Kursen ger en orienterande översikt över feministisk vetenskapsteori och metodologi och kunskapsområdenas centrala debatter.  Med avstamp i de tidiga, klassiska texternas diskussion om genus, kunskapssyn och makt studeras den feministiska vetenskapstraditionens utveckling av begrepp som ståndpunkt, stark objektivitet, kunskapsteoretisk gemenskap och situerad kunskap. Särskild uppmärksamhet ägnas idén om kunskapsproduktion som en kroppslig situerad praktik och dess bidrag till synen på objektivitet. De täta sambanden mellan kunskapsteori och metodologi lyfts fram. Doktoranderna erbjuds konkreta redskap för att tillämpa kritisk reflexivitet i i forskningens alla faser. Metodologiska frågor som aktualiseras av intersektionalitets-, postkolonial och queerteori tas upp under kursens gång.

Kurs 2: Kreativt akademiskt skrivande, 7,5 hp (VT 2021)

Att lära sig skriva vetenskapligt innebär att tillgodogöra sig en rad regler och konventioner som främjar vetenskapliga syften, men lika viktigt för tillkomsten av vetenskapliga texter är den kreativa aspekten. Den genusvetenskapliga traditionen har sedan starten problematiserat idéer om objektivitet och distans som vetenskapliga ideal, en diskussion som också omfattar det akademiska skrivandets former.

Under kursen Kreativt akademiskt skrivande tar vi oss an det akademiska skrivandet genom skrivövningar och läsande av texter som använder sig av andra skrivsätt än de traditionella. Kursen erbjuder en fördjupning i diskussionen om vad kreativt akademiskt skrivande är. Tillsammans utforskar vi frågor som: Hur hänger skrivsättet ihop med ämnet? Vad innebär det att skriva med närhet och fantasi? Hur kan skrivande fungera som ett sätt att tänka och ställa frågor?

År 2: HT 2021 – VT 2022

Kurs 3: Genus och metod: etnografi, 5 hp, valbar (HT 2021)

Kursen ger en orientering i framväxten av etnografisk forskning i det humanvetenskapliga fältet, den samtida spridningen av etnografi till olika discipliner och uppkomsten av medie- och digital etnografi. Särskild vikt läggs vid den roll feministisk, reflexiv etnografi spelat i dessa processer.

Centrala begrepp och metodologiska frågor tas upp, såsom konstruktionen av fältet, deltagande observation, relationen forskare/informant, den etnografiska intervjun, etiska dilemman och maktrelationer av särskild relevans i genusteoretisk forskning, i globalt och lokalt perspektiv.  En kollektiv etnografisk fältstudie genomförs under kursen.

Kurs 4: Genus och metod: historiografi, 5hp, valbar (VT 2022)

Kursen behandlar hur processer över tid speglas i olika texter och material, vems historia som återfinns i historieböckerna, och vems historia som inte skrivs och glöms bort. Under kursen diskuteras hur kulturell och samhällelig kunskap kan vara organiserad i epoker, händelser och vändpunkter och hur det kan analyseras och problematiseras.

Arkivens roll kommer att synliggöras genom att doktoranderna tar del av den feministiska diskussionen om vad arkiv är och hur de är färgade av sin samtid och samhälleliga kontext. Under kursen genomförs konkret och kritiskt arbete med samtida och historiska källor, med tryckt eller digitalt material, samt övningar i genusvetenskaplig historieskrivning. Fältbesök på arkiv genomförs under kursen.

OBS: Samtliga kurser inom temat är öppna för doktorander som inte följer hela temat.

Kontaktpersoner

Temats koordinator: Marja-Liisa Keinänen och Lena H Gemzöe, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.