Dag 2 av kollokviet, som arrangerades på Stockholms universitet med en hybridlösning. Bild: Fondation Lilian Thuram och fotograf Lionel Gauthier

Ett internationellt kollokvium arrangerades under tidiga oktober vid Stockholms universitet. Kollokviet hade namnet "Tolerance(s) - concepts, language, history and practices" och syftade till att undersöka hur dagens forskning kan ta sig an begreppet "tolerans". Vad menas med begreppet? Kan vi lära oss något av historien och hur kan akademin samarbeta med civilsamhället i utforskandet av toleransen? 

Kollokviet var ett samarbete mellan Stockholms universitet, Kungliga Vitterhetsakademien och Nobelmuseum. Kollokviet inleddes med att Denis Crouzet, professor vid Sorbonne i Paris, jämförde diskurser under 1500-talets religionskrig med de diskurser som våldsbejakande extremister i dagens krigshärdar använder sig av i religionens namn. Lillian Thuram, hedersdoktor vid Stockholms universitet och före detta professionell fotbollsspelare, avslutade dagarna med en presentation om hur man kan förebygga rasism och främja tolerans.

Kollokviet i Stockholm var det senaste av tre. Kollokvierna har varit flervetenskapliga, berört flera olika historiska epoker och har fungerat som mötesplatser för olika ämnesdiscipliner, kulturer och samhällsdiscipliner. De första två kollokvierna arrangerades i Nice respektive Paris.

Anna Carlstedt, utbildningsledare vid Stockholms universitet, har ingått i organisationskommittéen som planerade tillfället.

– Idén föddes efter de fruktansvärda attentaten i Paris, Nice och Stockholm mellan 2015-2017. Svenska och franska kollegor ville att forskare inom deras område skulle få möta andra, i och utanför akademin, som arbetar med tolerans i en nutida kontext. De ville ställa tidigmoderna texter om tolerans i dialog med dagens debatt, menar Anna Carlstedt.