Verksamheten vid den humanistiska fakulteten går redan på fullt varv igen efter sommarledigheten. Så här i början av hösten och läsåret är vi i allmänhet inriktade på att blicka framåt och att planera. Det gäller förstås även fakultetsledningen.

En viktig del av fakultetsledningens arbete och uppdrag är numera relaterade till det Humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En av områdets centrala uppgifter består i att främja samarbeten och koordinering mellan fakulteterna. Men konkreta initiativ och idéer kring samordning måste för att få riktig bärkraft komma från verksamheten och inte åläggas från ovan. Jag vill särskilt uppmana lärare och forskare att uppmärksamma de seminarier som kommer att äga rum under hösten med fokus på de åtta profilområden som Områdesnämnden definierat. Humanistisk utbildning och forskning har en mycket stor samordningspotential och bör spela framskjutna roller i samtliga profilområden inom det ”Humanvetenskapliga området”. Ja, så lyder det nya och förenklade namnet på området som vicerektor Karin Helander föreslagit. Troligen kommer den nya benämningen att beslutas av Universitetsstyrelsen under hösten.

Kvalitet i våra utbildningar är en fråga som kommer att uppta särskild uppmärksamhet under den närmaste tiden mot bakgrund av det nya system för kvalitetssäkring som Universitetskanslersämbetet enligt sin plan ska ta fram och implementera från och med 2016. En ny beredning har bildats centralt vid Stockholms universitet: REBUS (Rektors beredning för utbildningsvärdering och system för kvalitetssäkring). Ett första sammanträde har ägt rum i denna beredning som leds av Claes Hättestrand och vars uppdrag är att utveckla ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, i samarbete med områdesnämnderna. Kvalitet och säkring av kvalitet i utbildning på forskarnivå är också i fokus för den nya beredningen som Områdesnämnden inrättat, BUF, och som jag själv är ordförande för.

Delar av fakultetsledningen (vicedekan Camilla Bardel, kanslichef Henrik Hertzman och jag) var i Helsingfors 10-11 september för det årliga mötet inom det nordiska nätverket för humanistiska fakulteter vid huvudstäderna. Även i dessa möten blickar vi framåt och berättar om våra respektive fakulteters utmaningar i framtiden. Två av de nordiska kollegorna står inför ganska dramatiska nedskärningar av de statliga anslagen på grund av det allmänna ekonomiska läget. I Finland kommer staten att minska det totala anslaget till utbildnings- och forskningssektorn med 80 miljoner €. Utöver dessa nedskärningar kan Helsingfors universitet troligen räkna med ytterligare minskade anslag från och med 2016. Man vet ännu inte hur omfattande dessa riktade nedskärningar mot huvudstaden kommer att bli.  För den humanistiska fakulteten i Köpenhamn är förhållandena snarlika. Den förra regeringen annonserade i fjol mycket drastiska nedskärningar som skulle innebära indragning av en tredjedel av anslagen. Nu har man fått en frist då den nya regeringen i Danmark avvaktar med att lägga fram sin långsiktiga finansieringsplan. Beredskapen för negativa förändringar är emellertid hög i Köpenhamn; en reform är redan genomförd vilken ställer helt nya krav på studieprestation: den s.k. studieprogressionsreformen”. Till och med i Norge har myndigheterna aviserat att den framtida ekonomin – oljepriserna har idag halverats – kommer att innebära minskade resurser för högre utbildning och forskning, och att framför allt huvudstadens universitet kommer att drabbas. Dessvärre kan vi i Stockholm känna igen oss. Även de svenska myndigheterna har tydligt deklarerat att regionala hänsyn kommer att spela roll för såväl utbildningsanslagen som forskningsanslagen. Det går ännu inte att säga något säkert om de konkreta konsekvenserna för Stockholms universitet innan budgetpropositionen läggs fram den 21 september.

Mötet i Helsingfors fokuserade särskilt på ”digital humanities”, och vi fick klart för oss att de nordiska grannarna ligger före oss, framför allt i den meningen att de har en tydlig organisation för samordning mellan humanistiska discipliner och digitala kompetenser vilka vid Stockholms universitet i hög utsträckning är koncentrerade till Institutionen för data- och systemvetenskap.  Eftersom DSV finns vid Samhällsvetenskaplig fakultet bör det Humanvetenskapliga området arbeta för en mer koncentrerad och effektiv utveckling av digital humaniora vid Stockholms universitet. Slutligen diskuterade vi i Helsingfors det fortsatta nordiska samarbetet inom ramen för utbildning på forskarnivå. Huvudstadsfakulteterna skrev 2014 under en överenskommelse om ett sådant samarbete. Flera goda idéer på doktorandkurser kring temat ”Unpacking the Nordic Model” fördes fram vid det möte som Humanistiska fakulteten i Stockholm arrangerade 11-12 maj 2015, och nu konkretiseras formerna för dessa gemensamma kurser. Målet är att kurser för doktorander ska starta 2017.

När det gäller vår interna planering har Humanistiska fakultetsnämnden vid septembersammanträdet fastställt sina strategier för mandatperioden 2015-2017. En verksamhetsplan med en åtgärdsplan kommer nu att tas fram i dialog med institutionerna vilken årligen ska följas upp. I strategierna nämns den revidering av systemet för anslagsfördelning som genomfördes förra året; fakulteten kommer att noggrant bevaka konsekvenserna av det nya systemet. Det är också viktigt att fakulteten följer upp de institutionssamgåenden som genomförts. Arbetet som pågått under våren med att finna en organisation för en gemensam humanistisk utbildning på forskarnivå fortsätter och intensifieras i höst. Fakultetsnämndens ambition är att organisera en ny humanistisk forskarskola med engelsk benämning ”Stockholm University Doctoral School in the Humanities” som ska kunna starta 2017. Ytterligare en annan uppgift för fakulteten består i att utveckla fler excellenta forskningsområden utifrån de redovisningar som institutionerna lämnade in i samband med fakultetens utseende av ledande forskningsområden hösten 2014. I det sammanhanget vill jag slutligen nämna det seminarium som kommer att äga rum den 11 november och som är öppet för alla lärare och forskare vid fakulteten. En av de externa utvärderarna, professor Poul Holm, Trinity College i Dublin, besöker oss då för att tala om möjligheter och utmaningar för humanistisk forskning. Mer information om seminariet finns i detta nummer av Fakultetsnytt.

Goda hälsningar till alla fakultetens medarbetare!

Bengt Novén