Jag vill önska alla medarbetare varmt välkomna tillbaka efter sommarledigheten! Det känns som den fantastiska svenska sommaren 2014 kommer att ha en plats i våra minnen en lång tid framöver. Jag hoppas att uppehållet givit välbehövlig vila, tid för kreativitet, eller kanske möjlighet att få undan saker som inte hunnits med under året.

Hösten innebär som vanligt en rad särskilda arbetsuppgifter för många medarbetare vid Humanistiska fakulteten: upptakter i utbildningsprogram, introduktioner av nya lärare, arbete med utbildningskatalog och budget.

Fakultetetens budgetberedning har under våren diskuterat principer för hur statsanslaget ska fördelas till institutionerna, och detta arbete kommer nu att intensifieras. När det gäller anslaget för utbildning (UGA) har beredningen arbetet för att skapa en modell för anslagstilldelning som kan bidra till att öka genomströmningen. Principen för fördelning ska bygga på att utbildningar med hög prestationsgrad ska få högre takbelopp i förhållande till dem som har låg genomströmning. Det ska å ena sidan löna sig bättre att ha god genomströmning i utbildningar, och å andra sidan ska kurser med mycket låg genomströmning bli mer olönsamma än vad fallet är idag. Detta är en åtgärd för att öka fakultetens totala prestationsgrad, vilken enligt den centrala Uppföljningen av verksamhetsplan 2013 inte bara är låg (68, 6 %) utan dessutom sedan tre år tillbaka – till skillnad från de två andra fakulteterna vid det Humanistisk-samhällsvetenskapliga området – visar en nedåtgående tendens.

Budgetberedningen har på samma sätt diskuterat principerna för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning (FUF). Beredningsgruppen menar dels att anslagsfördelningen behöver ha större transparens, dels att den prestationsbaserade delen bör öka. I jämförelse med utbildningsanslaget som nästan helt fördelas utifrån prestation, så har forskningsanslaget i mycket liten utsträckning använt prestation som fördelningsnyckel. I förra årets budget infördes dock en ny resurs som var baserad på institutionernas externa forskningsbidrag. Förslaget till budget 2015 kommer att innehålla än större inslag av prestationsbaserad fördelning; förutom externa forskningsbidrag och examination av doktorander ska även vetenskaplig publikation utgöra en fördelningsprincip, menar budgetberedningen.

Eftersom 2014 är valår blir troligen hela budgetprocessen – oavsett valresultat – försenad. Regeringens budgetproposition har ett senare stoppdatum än normalt och man tror att detta kommer att utnyttjas varför hela processen förskjuts och fakultetsnämndens budgetbeslut kan tas först i januari 2015

Vid den Humanistiska fakulteten genomförs nu flera omorganisationer och omlokaliseringar. De tre institutioner som finns i Humanistvillan kommer att gå samman från och med 1 januari 2015. Då kommer även Slaviska institutionen att gå samman med Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (BAFITY). Vidare har två utredningar initierats avseende Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, dit Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum) är knutet.

Det övergripande skälet till samgåenden utgår från universitetets riskanalys i vilken slagits fast att för små enheter innebär ekonomisk och strategisk sårbarhet. Jag tycker det finns anledning att ta fasta på slutkommentaren i den utredning kring de estetiska och historiska ämnen som offentliggjordes i våras. Utredarna, Gudrun Dahl och Gunnar Svensson, skriver att institutionssammanslagningar ibland är nödvändiga men att de skapar extra arbetsbelastning och allvarliga störningar i verksamheten. Utredarna föreslår att Områdesnämnden bör göra en konsekvensanalys av tidigare sammanslagningar med fokus inte bara på ekonomi och administration utan också på institutionsstorlekens betydelse för den intellektuella och sociala miljön samt för möjligheten till ett effektivt ledarskap. Troligen, säger utredarna, finns en diskrepans mellan optimal ekonomisk storlek och vad som är ideal storlek socialt och ledarskapsmässigt. Den humanistiska fakulteten och hela Stockholms universitet har i jämförelse med andra lärosäten gått varsamt fram när det gäller institutionssammanslagningar, och det finns goda skäl att hålla fast vid den linjen.

De institutioner som redan gått samman hos oss har flera gånger påpekat att stödet från den centrala förvaltningen har varit bristfälligt. Därför är det mycket positivt att förvaltningschefen strax före sommaren fattade en rad beslut som formaliserar förvaltningsavdelningarnas stöd till institutionerna i samgåendeprocessen.

Fredrik Oldsjö har anställts som områdeskanslichef efter Susanne Thedéen, som numera är planeringschef. Fredrik, som närmast kommer från Stockholms dramatiska högskola, är känd av flera sedan sin tid som föreståndare för gamla UPC; vid Humanistiska fakulteten är han också bekant genom sin bakgrund i klassiska språk. Områdeskansliet kommer nu att kunna börja arbeta mer effektivt med att harmonisera och effektivisera en rad processer mellan fakultetskanslierna. Jag tänker på arbetet med examensbeskrivningar, mallar för allmän och individuell studieplan för utbildning på forskarnivå. Initiativ har också tagits för att genomföra s.k. mappning av kurser vilket innebär ett omfattande och komplext arbete för att systematiskt relatera kurser och utbildningar till examensmålen i Högskoleförordningen. En sådan mappning är ytterst relevant för det humanistiska utbildningsområdet där många studenter når kandidat-, magister- och masterexamen via egna val av s.k. fristående kurser.

Till slut några ord om fakultetens samarbete med systerfakulteterna i Norden. Fakultetsledningen åker till Köpenhamn nu i september för det årliga mötet med de nordiska huvudstadsuniversiteten. Vi kommer bland annat att diskutera det samarbete inom forskarutbildning som formaliserats genom ett samarbetsavtal. En första fas består i att skapa en gemensam nätplats med information om doktorandkurser, att göra en inventering av handledarkompetenser och att diskutera samarbetsformer avseende bedömning av avhandling och slutventilering. Under mötet i Köpenhamn kommer vi också att få en presentation av ”The Fudan-European Centre for China Studies” samt en föreläsning av professor Robert Frodeman, University of North Texas, kring humanioras roll som integrerande plattform i tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Ytterligare ett nordiskt samarbetsprojekt handlar om att skapa sommarkurser kring det norska projektet ”Unpacking the Nordic Model”.  Projektet är en stor satsning vid universitet i Oslo med ambitionen att belysa och granska ursprung, empiriska förutsättningar, sociokulturella och ideologiska föreställningar och paradoxer kring vad som benämns den ”Nordiska modellen”.  

/Bengt Novén