Den Humanistiska fakultetsnämnden kommer att hålla ett internat i vår, den 25-26 april. Det huvudsakliga syftet med internatet är att påbörja arbetet med att summera den innevarande mandatperiod och att förbereda överlämningen till den nya nämnden och den nya fakultetsledningen som ska vara på plats från och med 1 januari 2018. Framförhållningen kan tyckas väl tilltagen, men att följa upp fakultetens verksamhetsplan är ett stort och viktigt arbete som kräver god planering och tid. Förövrigt har också en valberedning utsetts med uppdrag att under våren ta fram ett förslag till ny fakultetsnämnd och fakultetsledning för mandatperioden 1 jan 2018 – 31 december 2020.
Fakultetens strategier, verksamhetsplan och dithörande åtgärdsplan innehåller en rad ställningstaganden och konkreta verksamhetsmål. De finns på fakultetens hemsida. Dessa texter utgör ett mycket gott stöd för planering. Det är inte ovanligt att man inte hinner eller mäktar med att realisera alla mål som formuleras, och därför är det också viktigt att återkoppla, kommentera och utvärdera styrdokumenten. De arbetsgrupper som skrev strategierna och verksamhetsplanen har tagit upp frågor kring organisation, utbildning, forskning, rekrytering och samverkan.
När det gäller exempelvis våra utbildningar tillmäts i verksamhetsplanen internationalisering en central betydelse; här talas också om åtgärder för att öka studentmobilitet, genomströmning och prestationsgrad, samt att tydliggöra humanistiska färdigheters betydelse på arbetsmarknaden. Fakultetsnämnden kommer vid sitt sammanträde 2017-03-10 att ha fastställt sin interna budget, och i denna kommer enligt förslaget medel att avsättas för att just arbeta mot de mål för verksamheten som nämnden fastställt i sina strategier, i sin verksamhetsplan och sin åtgärdsplan: här föreslås satsningar på studentsociala aktiviteter och introduktionskurser för alla studenter med fokus på språkfärdighet, akademiskt skrivande, grammatik och studieteknik.
Det finns mycket, mycket mera i verksamhetsplanen att följa upp, som t. ex. fakultetens nya organisation för den fakultetsgemensamma forskarskolan, genomförda förändringar i institutionsorganisation och arbetet med ledande forskningsområden. Man kan säga att fakulteten, på ett övergripande plan, har en viktig och ganska svår uppgift som handlar om att knyta sina kärnverksamheter till det Humanvetenskapliga området och att arbeta för en utveckling av samordningen på områdesnivå. Det råder ingen tvekan om att humanistisk forskning har bättre möjligheter att nå större genomslag – framför allt i en europeisk kontext – när samhällsvetenskapliga perspektiv integreras. Samma gäller för utbildning: efterfrågan är hög på humanvetenskaplig utbildning som drivs genom samarbeten över fakultetsgränserna.
Även inom samverkan med det omgivande samhället behöver den humanistiska fakulteteten samordna sig med områdets systerfakulteter. Vid Områdesnämndens senaste sammanträde, 2017-03-08, presenterades en 30-sidig slutrapport från den arbetsgrupp som under vår vicedekan Camilla Bardels ledning arbetat med systematisk samverkan inom det humanvetenskapliga området. Uppdraget var att föreslå former för organiserad samverkan med det omgivande samhället, med hänsyn tagen till fakulteternas och institutionernas pågående arbete med samverkan. Även de verksamheter som bedrivs centralt vid Samverkansavdelningen ingick som en viktig faktor i uppdraget. Den digra och utmärkta rapporten slår fast att tydliga strukturer för samverkan behövs för att trygga koordinering och öka genomslaget. Arbetsgruppen föreslår därför att tydliga samverkansprogram inrättas.
Det finns verkligen anledning för oss att tänka och agera strategiskt kring samverkan. Regeringen har ju planer på att låta samverkan utgöra en nyckel för fördelningen av anslag till lärosätena i Sverige. Vinnovas slutrapport: Metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället publicerades i slutet av december 2016 och rapporten är just nu föremål för remisshantering. Vinnovas förslag på värdering av lärosätenas samverkan ska – så är tanken – utgöra grund för en ekonomisk styrning från regeringens sida. Ju bättre lärosätena samverkar med det omgivande samhället desto högre belöning i form av statsanslag. Kritiska röster har redan rests från några rektorer vid landets lärosäten, inklusive SU, som nyligen uttryckte sina åsikter i en artikel i SvD. Oavsett om regeringens planer på att finansiera lärosätenas samverkan utifrån en betygsskala kommer att realiseras – mycket tyder på att statsmakterna inte kommer att släppa den här idén – så är det viktigt att högskolesektorn adresserar sin samverkan med samhället kritiskt, strategiskt och ur flera perspektiv.
Kunskapens nya rörelser behandlar en central aspekt av humanvetenskapens samverkan med det omgivande samhället, nämligen förutsättningarna för ”utåtriktad kunskapsförmedling”. Skriften, som är resultatet av ett initiativ från Kungliga Vitterhetsakademien, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, är författad av Johan Östling, Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman och Jesper Olsson. Författarna har i sitt arbete knutit en arbetsgrupp till sig där bl. a. Magnus Bremmer, skaparen av Bildningspodden, ingått. Här förespråkas en ny och förändrad satsning på infrastruktur mot bakgrund av det nya medielandskap och den omstöpning av offentligheten som ägt rum de senaste åren. Akademisk utbildning och forskning är inte samma sak som informationskonsumtion och informationsproduktion. Våra kärnverksamheter behöver förstärka stödformerna för samverkan men, menar författarna, även nya och mer experimenterande former för kommunikation krävs. De virtuella mötesformer som idag finns möjliggör en enorm spridning av humanistisk bildning och humanistiska perspektiv. Samtidigt riskerar det som är specifikt för universitet och lärosäten, vetenskapligheten, att drunkna i det digitala informationsflödet, där utrymme inte ges för reflexion och akademisk rigour. Vidare finns en väsentlig och oersättlig kvalitet i det fysiska och förkroppsligade kunskapsutbytet. Den kvaliteten, påpekar med all rätt författarna, går aldrig att digitalisera.
Kunskapens nya rörelse är en givande skrift. Jag tycker att det är i just ljuset av universitetens och lärosätens behov att själva skapa alternativa kommunikationsvägar som man ska se Accelerator-projektet hos oss. Accelerator är en s.k. särskild inrättning vid Humanistisk fakultet vars framtida aktiviteter med konstutställningar i det gamla laboratoriet under Humanistvillan just nu planeras för fullt. Tanken är att konstverk ska utgöra en kommunikationsplattform där vetenskapliga och konstnärliga kunskapsformer möter allmänhet och samtiden.