Vid den humanistiska fakulteten studerar ca 10 000 studenter och den samlade personalstyrkan uppgår till nästan 1000 anställda. Budget för 2016, som beslutades av nämnden i december förra året, omfattar totalt 619 mkr (378 mkr för utbildning och 318 mkr för forskning och utbildning på forskarnivå). Dessa siffror säger något om fakultetens storlek. Vi är till omfång jämförbara med hela Karlstads universitet. Humaniora i Stockholm har alltså en mycket betydande volym; här finns såväl bredd, i termer av antal ämnen, som spets, vilket tar sig uttryck i starka och excellenta miljöer för forskning och utbildning. Det är naturligtvis viktigt för fakulteten att trygga sammanhållning, riktning och styrning av en så vittomfattande organisation, därav behovet av en plan för verksamheten.

Min förhoppning är att Humanistiska fakultetsnämnden vid sitt nästa sammanträde ska fastställa sin verksamhetsplan för den innevarande mandatperioden. Planen är framskriven i samarbete med institutionerna via en arbetsgrupp som sektionsberedningarna utsett. Planen utgår för det första från de strategier som fakulteten antog i september i fjol, men även från Områdesnämndens verksamhetsplan och strategier samt universitetets övergripande strategier för perioden 2015-2018. Verksamhetsplanen ska vara ett dokument som man kontinuerligt refererar till och som man följer upp. När vi tog fram den var ambitionen att den ska stå i samklang med institutionernas verksamhetsplaner; och det var just poängen med att låta sektionsberedningarna tillsätta en arbetsgrupp som gjorde ett förslag till verksamhetsplan.

Några centrala mål och åtgärder som identifieras i fakultetens verksamhetsplan har att göra med de förändringar i institutionsorganisation som genomförts vid fakulteten. Institutionssamgåenden är komplexa processer i flera avseenden, bl. a. när det gäller lednings- och koordineringsfunktionerna. Fakulteten vill därför särskilt fokusera på studierektorsrollen, vilken behöver tydliggöras, stärkas och kanske omformuleras – inte minst mot bakgrund av de genomgripande förändringar som ägt rum inom högskolesektorn under de senaste decennierna. När det gäller våra utbildningar har nämnden i sina strategier redan slagit fast att vi alltjämt måste arbeta med utbildningsstruktur, prestationsgrader och genomströmning, att det är viktigt att ”utveckla studenternas medvetenhet om humaniora som ett enhetligt utbildnings‐, kunskaps‐ och vetenskapsområde” och att vi ska försöka öka antalet praktikplatser samt antalet utresande studenter. Allt detta understryks också i verksamhetsplanen, liksom vikten av att konkreta insatser för internationalisering identifieras.  Man kan lägga till att hela vårt utbildningsutbud är föremål för kontinuerlig översyn. Studenternas avhopp är betydande vilket visar på att programstruktur inte är optimal. Fakulteten uppfyllde inte sitt utbildningsåtagande för 2015 utan underpresterade med sammanlagt 14 mkr; vi behöver väsentligt utveckla planering och prognostisering.

Inom utbildning på forskarnivå ska fakulteten fokusera på doktorandernas karriärplanering och sjukfrånvaro. Vidare kommer mycket arbete att läggas ned på den nya organisationen kring en fakultetsgemensam utbildning på forskarnivå, d.v.s. en forskarskola inom humaniora. Fakulteten kommer att använda sin resurs för forskarskolor på ett nytt sätt. Ett utskott kommer att utses med ansvar för den gemensamma forskarskolan, liksom ett uppdrag som forskningssekreterare. Det övergripande målet för den nya organisationen består i att kunna erbjuda doktorander flera och bättre tillgångar till forskningsmiljöer och att skapa så goda förutsättningar som möjligt för integrativa perspektiv inom humanistisk forskarutbildning. Fakulteten har lagt ner mycket arbete på den nya forskarskolan, och jag är övertygad om att vi nu har förutsättningarna för att skapa en kraftfull organisation som är unik i landet.

Inom forskning slutligen är ambitionen att de starka forskningsområden som finns vid fakulteten ska kunna behålla sina positioner och utveckla dem ytterligare, samt att fler ska kunna få förutsättningar att utvecklas, bland annat inom ramen för den gemensamma forskarskolans teman.

I verksamhetsplanen talas det också om samverkansuppdraget. Det står klart att fakultetens samlade aktiviteter i fråga om samverkan är mycket omfattande. Våra lärare och forskare arbetar på många olika sätt med samverkan med det omgivande samhället (föreläsningar och seminarier för allmänheten, populärvetenskapliga publikationer, information och uppdrag för myndigheter och näringsliv, närvaro i press och media m.m.). En inventering har gjorts på initiativ av det Humanvetenskapliga området och resultaten är imponerande. En stor del av denna verksamhet vilar på individuell basis, och därför är det särskilt viktigt att vi också har en organisation för samverkan. Låt mig kort nämna tre exempel på organiserad samverkan med samhället i vilken Humanistiska fakulteten är engagerad.

Accelerator

Det gamla Manne Siegbahn-laboratoriet är en underjordisk hall, under Humanistvillan, om 1500 kvadratmeter som tidigare användes för experiment inom atom- och molekylfysik. Universitetet gör nu tillsammans med Magasin III en stor satsning för att skapa, inte en traditionell konstutställningslokal, utan en mötesplats för konst, vetenskap och samhälle. Som den engelska undertiteln till programförklaringen uttrycker – ”The Language and Impact of Art” –, ska Accelerator vara en plats för visning, undersökning och diskussion av konst och samtida händelser. Universitetsstyrelsen beslutade i december i fjol att Accelarator är en särskild inrättning som från och med 1 januari 2016 är placerad direkt under Humanistiska fakulteten. Ombyggnationen är i full gång och lokalerna ska vara klara i september 2017. Accelerator kommer att öppna i början av 2018.

Hallwylska professuren

Den Hallwylska professuren i nordisk folklivsforskning har funnits sedan snart hundra år. Den har varit knuten till Nordiska museet och en professor i etnologi har på halvtid varit verksam vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. Finansiering via den Hallwylska donationen är inte längre möjlig, därför har Humanistiska fakulteten, Stockholms universitets rektor och Nordiska museet ingått ett samarbetsavtal som innebär att en gästprofessor i etnologi anställs och att anställningen knyts till ett forskningstema. Under den första avtalsperioden 2016-2019 kommer temat att vara Arktis. Nordiska museet har ett omfattande material som blir föremål för utställning och seminarier med öppningar mot flervetenskapliga perspektiv på Arktis.

Bildningspodden

I höstas startade en poddsändning producerad av Magnus Bremmer och Klas Ekman och som finansierades av Humanistiska fakulteten. Sändningen blev omedelbart en succé; en vecka efter premiären hade Bildningspodden gått in på plats 15 på iTunes topplista över Sveriges mest spelade poddsändningar. Vi har planer på att fortsätta detta samarbete – Bildningspodden har haft 40 000 unika lyssnare – som så framgångsrikt för fram humanistisk bildning till en mycket bred publik.

/Bengt Novén