Om vi fäster blicken framåt kommer år 2014 att innehålla många viktiga frågor för den Humanistiska fakulteten, på flera nivåer.

När det gäller forskning måste fakultetsnämnden bestämma hur den fortsatta finansieringen av ledande humanistiska forskningsområden ska se ut efter 2014. Universitetsstyrelsen har tidigare beslutat om en resursförstärkning för ledande humanistisk forskning. Styrelsen bestämde att från från och med 2009 avsätta ca 20 mkr per år fördelat på sex forskningsområden under en period på sex år (fyra plus två). Tidsperioden löper alltså ut vid slutet av 2014; medlen är emellertid permanenta och de ska användas på ett sådant sätt att den mest framstående humanistiska forskningen vid Stockholms universitet ska kunna behålla sin position. Fakultetsnämnden kommer under 2014 att bestämma formerna för den bedömningsprocess som ska leda fram till beslut om fortsatt finansiering av ledande humanistisk forskning.

Vidare ska fakultetsnämnden avgöra hur forskarskolor kommer att bedrivas framgent. En extern utvärdering har gjorts av fakultetens stora satsningar (ca 20 mkr/år sedan 2008) på forskarskolor. Utvärderingen kommer inom kort att offentliggöras och den blir ett centralt underlag i diskussionerna.

Humanistisk utbildning är också föremål för genomgripande översyn och analys. Rektor har till Områdesnämnden givit uppdraget att diskutera överväganden, kriterier och principer kring dimensionering av universitetets utbildningar. Detta är en direkt konsekvens av att universitetet sammantaget nu använder hela sitt takbelopp, och mer därtill. Man måste diskutera dimensionering och prioritering av utbildningsutbudet: Vad ska behållas? Vad ska avvecklas? Dessutom har Universitetskanslersämbetet ett uppdrag att under 2014 undersöka hur universiteten i landet arbetar med dimensionering utifrån arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan.

Inför budget 2014 gjorde vi överväganden avseende dimensionering helt internt inom fakulteten, och vår fakultet drog ned på utbildningsvolymen med nästan 200 helårsstudenter. Fakultetens budgetberedning uppmanade samtliga institutioner att motivera de föreslagna utbildningsåtagandena inför 2014. Utifrån institutionernas svar diskuterade sedan budgetberedningen olika principer som grund för dimensionering (lärarresurser, forskningsanknytning, kurs som ingår i ledande område eller profil, behov hos avnämare…). En viktig princip, menade budgetgruppen, bör vara att särskilt skärskåda kurser som inte har en tydlig position inom huvudområdes progression. Under flera år har det funnits utrymme för ämnena att utöka sin utbildningsvolym och en del kurser har troligen skapats med detta enda syfte. Nu är principen att avveckla alla kurser som inte tydligt leder till examen långt ifrån oproblematisk. Att vi erbjuder kurser till allmänheten i bildningssyfte är en viktig verksamhet och man kan hävda att det förverkligar det samverkansuppdrag som Stockholms universitets har gentemot det omgivande samhället.

Hur som helst är det nu nödvändigt att föra diskussion om dimensionering på områdesnivå, d.v.s. tillsammans med samhällsvetenskaplig fakultet och juridisk fakultet, vilka i stor utsträckning har helt andra förutsättningar avseende studentgrupper och utbildningsstruktur. Det blir en utmaning!

I detta sammanhang är det mycket viktigt, som jag i flera sammanhang påpekat, att vi aktivt arbetar med prestationsgraden inom våra utbildningar. Prestationsgraden är helt enkelt för låg och statistiken sticker i ögonen på utomstående. Initiativ har tagits i denna komplexa fråga som innefattar studieadministration, beräkningsprinciper avseende statistiken, pedagogisk utveckling, studie- och karriärvägledning. Vi kommer att fortsätta att fokusera på detta under 2014.

Den för oss så viktiga frågan om småämnen har kommit på tapeten igen i tre olika sammanhang. Först är det Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) som tagit initiativ och gjort en sammanställning över småämnen, vilket här tolkas som identiskt med de s.k. småspråken. SUHF har även tagit fram utkast till kortare utredningar i samband med ”språkdiskussionen” och man planerar att arrangera arbetsmöten på nationell nivå. För det andra har Nordiska ministerrådet fokuserat på frågan i ett nordiskt perspektiv. Rådet har kallat till ett möte med dekaner i Norden den 17 februari kring samordning inom småämnen, vilket här tolkas bredare och omfattar inte bara språk. Frågan om humanistiska småämnen är dessutom insatt i ett ännu större sammanhang. Rådet har tillsatt en arbetsgrupp med benämningen ”ad hoc grupp för Samarbete, arbetsdelning och koncentration (SAK)” och det övergripande målet är att skapa högre kvalitet i utbildning och forskning samt starkare och mer profilerade miljöer. Förutom det humanistiska området har ytterligare fokusområden identifierats: tekniska området, doktorsutbildning, ny pedagogik. Slutligen har humanistiska dekaner i Sverige återkommit till frågan om samordning och koncentration inom små humanistiska ämnen. Ett förberedande möte äger rum nu i februari inför den nationella dekankonferensen som hålls i juni med Stockholms universitet som värd. 

Vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga området kommer ytterligare processer att äga rum som har viktiga konsekvenser för fakulteten. Rektor har uppmanat områdesnämnden att ge förslag på s.k. profilområden. Dessa profilområden ska tjäna till att beskriva utbildning och forskning vid universitetet för utomstående. Man kan kort och gott säga att syftet är marknadsföring; profilområdena ska inte vara förknippade med särskilda finansiella satsningar. Vår fakultet ska i samarbete med Samhällsvetenskapliga resp. Juridiska fakulteten ge förslag till sådana profilområden. Områdets satsningar på fakultetsöverskridande forskningsinitiativ kommer att fortsätta. Dessa strategiska satsningar har fallit mycket väl ut; de medel som delats ut har givit mångfaldigt tillbaka i form av beviljade externa forskningsbidrag. Nästa utlysning kommer senare i 2014, kanske med större omfång än tidigare.

Slutligen några ord om lokaler. Flera omflyttningar av institutioner kommer att äga rum under 2014. Flyttarna är föranledda av att institutioner gått samman och behöver samlokaliseras. Samlokalisering är helt nödvändig, men att genomföra flyttar är så klart mycket störande för verksamheten.

En annan förändring är att Humanistiska fakultetsnämnden tagit över hyresavtalet för Gula villan och disponerar husets övervåning. Det har tidigare varit Humanistiska föreningen som haft avtalet med Akademiska hus för Gula villan. Från och med i år kommer möten att äga rum under Humanistiska fakultetens regi: prefektmöten, nämndmöten, lärarförslagsnämnden, studierektorsmöten, beredningar m.m. Humanistiska föreningen håller alltjämt till på undervåningen och samboendet kommer så klart att öka möjligheten till fruktbara möten och samarbeten med studenterna.

Många goda hälsningar!