I skrivande stund är det Lucia; höstterminen 2016 går mot sitt slut. Som alltid innebär hösten mycket fokus på ekonomi och just i år har detta varit särskilt tydligt, på alla nivåer.

Regeringens nya forskningsproposition har kommit ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”; jag ska återkomma till den. Ministern har vidare aviserat att en översyn ska göras under 2017 av systemet för tilldelning av resurser till lärosätena, vilken kommer att innefatta såväl utbildningsanslag som forskningsanslag och samverkan. Vad som kommer ut av denna utredning är det mycket svårt att sia om i nuläget; att den skapar oro i sektorn går däremot inte att ta miste på. Vidare har Riksrevisionen nyligen beslutat att man ska inleda en granskning av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor. Det sistnämnda ska vi ta på mycket stort allvar: en uppenbar risk finns att medel kommer att börja dras in, vilket skulle få mycket negativa konsekvenser för institutionernas långsiktiga planering. I Områdesnämnden för humanvetenskap har en lång och ganska svår diskussion förts kring frågan hur man ska behandla fakulteter som inte uppnår sitt takbelopp, d.v.s. som uppvisar underprestation vid årets bokslut. Till sist kan man dessvärre tillägga att den humanistiska fakulteten enligt prognoserna för de totala prestationerna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå återigen inte kommer att nå upp till sitt takbelopp utan redovisa underprestation med ett ännu större belopp än i fjol.

I sin blogg den 30 november kommenterade rektor regeringens forskningsproposition https://rektorsblogg.su.se/. Hon pekade på flera svagheter och märkligheter, som t.ex. den reella avsaknaden av höjt basanslag för forskning, näringsdepartementets tydliga inflytande på de satsningar som aviseras, mer forskningsmedel till de mindre lärosätena på bekostnad av forskningsuniversiteten och inte minst: avsaknaden av ordet ”forskning” i propositionens rubrik. Vid fakultetens senaste prefektmöte, den 1 december, hade också Kerstin Lidén, prefekt vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, en del att säga om propositionen och dess ordval: ”Med tanke på hur många gånger orden innovation (400) och samverkan (208) nämns i forskningsproppen, jämfört med orden grundforskning (10), humaniora (9) och naturvetenskap (4) så undrar man var fokus ligger.” Kerstin nämnde också att den särskilda satsning på de viktiga områdena humaniora och samhällsvetenskap som propositionen stoltserar med, och som omfattar 60 mkr, är precis lika omfattande som den särskilda satsningen på arbetsmiljöforskning.

Vad som framgår av propositionen är att departement och minister fortsätter att slå på trumman som förkunnar att lärosätena i Sverige ska vara ”starka och ansvarstagande”. Inom sektorn är det tydligt att irritationen över denna retorik växer. För det är knappast möjligt att bortse från att här finns en illa dold vilja från departementets sida att detaljstyra högskolesektorns verksamhet i riktningar som man själv definierar.

Fakultetens budgetberedning har, egentligen under hela året men särskilt intensivt under oktober-november, arbetat med att lägga ett förslag till fördelningsbeslut till institutionerna.

Enligt tidigare förhandsinformation innebär inte regeringens budgetbeslut i år några större förändringar för vår del i jämförelse med 2016 års budget; totalt får Humanistiska fakulteten 432 mkr i utbildningsanslag och nästan 329 mkr i forskningsanslag. Motsvarande belopp för 2016 var 419 resp. 313 mkr. Ökningarna innebär i realiteten ingen egentlig förändring för verksamheten. Beredningens arbete har för det första fokuserat på att se över fakultetens system för viktad anslagstilldelning, d.v.s. hur vi omfördelar de prislappar vi får av staten för studieprestationer så att små ämnen ska kunna få ekonomisk bärkraft. För det andra har beredningen förberett för att integrera de verksamheter som ännu inte omfattas fullt ut av det nya systemet för tilldelning av forskningsanslaget, bl.a. modevetenskap, ISD och HSD. Ytterligare en arbetsuppgift har varit att hantera kompensationerna för införandet av enhetshyra. Från och med 2017 ska hyran per kvadratmeter vara exakt den samma för alla institutioner vid universitetet.

Denna krönika kom att handla mycket om ekonomi. Ekonomin utgör ju själva grunden för fakultetens verksamhet och den sätter de konkreta ramarna för vårt arbete med utbildning och forskning. Men den som betraktar enbart siffror och statistik, lösryckta från den faktiska verksamheten och som enda grund för analyser och planering på en högre nivå, hon eller han gör ofullständiga bedömningar. Bakom ekonomi finns studenter, lärare, tjänstemän. Och vid den humanistiska fakulteten går det inte att ta miste på den undervisande, forskande och administrerande personalens ansvar för verksamhetens innehåll och kvalitet, samma gäller omsorgen om statens resurser. Det är därför på sin plats att påminna om att humanistisk utbildning och forskning har den egenheten att sätta fokus på människan. Humanioras centrala betydelse behöver ses i ljuset av flera komplexa sammanhang, inte minst vår globala omvärld där så många enskilda människors värde idag fullständigt och brutalt åsidosätts. Kanske fångade Dag Hammarskjöld humanioras hårda kärna i följande rader från sin dagbok Vägmärken:

Än några år, och sedan? Livet har värde endast genom sitt innehåll – för andra. Mitt liv utan värde för andra är värre än död. Därför – i denna stora ensamhet – tjäna alla. Därför: hur obegripligt stort vad som skänkts mig, hur intigt vad jag ”offrar”.

Jag önskar fakultetens samtliga medarbetare God jul och Fridfull helg!