Till alla medarbetare vid Humanistiska fakulteten,

Vi skriver december 2015 och det är dags att summera året som gått och blicka framåt. Det går inte att undvika att känna bestörtning och stark oro mot bakgrund av händelser i vår omvärld. Attentaten riktade mot oskyldiga civila ökar, terrorn stegrar och sprids, långvariga krig och väpnade konflikter världen över tycks aldrig få något slut, vilket medför ofattbara missgärningar, våld och massiva flyktingvågor. Till detta kommer hotet om avgörande klimatförändringar som riskerar att radera framtida förutsättningar för mänsklighet och civilisation överhuvudtaget. I det perspektivet kan det vara svårt att se någon mening med vår verksamhet. Men i själva verket är ju – mot den här bakgrunden – betydelsen av humanistisk utbildning, humanistiska värden och perspektiv mer uppenbar än någonsin. Humaniora förmedlar kort och gott förutsättningarna för inte bara långsiktighet och hållbarhet, utan också människans överlevnad. Det är allas vår uppgift att arbeta mot dessa uppfordrande mål och att inte resignera.

Fakultetens utbildningar har under året i stort sett löpt på som tidigare. Men flera nya processer väntar i den nära framtiden. På central nivå har en beredning inrättats, REBUS (Rektors Beredning för Utbildningsutvärdering och System för kvalitetssäkring). På Områdesnivå har likaså beredningar inrättats, en för lärarutbildningen (BULA) en för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA) och en för forskarutbildning (BUF). Detta är universitetets förberedelser och beredskap inför Universitetskanslersämbetets nya system för utvärderingar och kvalitetskontroll som kommer att sätta igång 2016. Dessutom utgör dimensionering, prioriteringar, prognostisering och långsiktig planering, samt genomströmning och prestationsgrader absolut centrala frågor för fakulteten. Områdesnämndens beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har presenterat en rapport angående dimensioneringsfrågor, och vid sitt möte i november fastställde nämnden en handlingsplan för uppföljning av prestationsgrader. Humanistiska fakulteten måste ta kraven på dimensionering på högsta allvar och fortsätta arbetet med att koncentrera sina utbildningsåtaganden, att presentera noggranna prognoser och – kanske framför allt – att öka prestationsgraden på sina utbildningar. Mot bakgrund av Områdesnämndens krav på prioritering av utbildningsutbud kommer det att bli mycket svårt att motivera utbildningar som i vissa fall har så låg prestationsgrad som 50 % och lägre. Den humanistiska fakulteten tar frågan på största allvar och avsätter i budget 2016 medel om fyra miljoner för att öka prestationsgraden. 

Fakulteten har under året genomfört ett omfattande utredningsarbete för att omorganisera sin resurs för forskarskolor. Först har sektionsberedningarna arbetat med frågan, sedan tillsattes ett utskott som nu utarbetat ett förslag för ”Riktlinjer för fakultetens gemensamma forskarskola - Doctoral School in the Humanities” som antogs i nämndens möte 2015-12-15. Fakultetsnämnden har beslutat om en övergripande organisation som ska utgöra en gemensam forskarskola vid fakulteten. Denna nya organisation ska höja kvaliteten i utbildningen, öka tvärvetenskaplighet och interdisciplinära samarbeten samt skapa en högre grad av internationalisering. Det handlar också om att skapa större gemenskap för fakultetens doktorander och att effektivisera verksamheten inom forskarutbildningen genom kursverksamhet såväl i form av fristående fakultetsgemensamma kurser som poänggivande moment inom ramen för sammanhållna teman.

Humanistisk forskning vid Stockholms universitet har fortsatt stå sig stark i ett både nationellt och internationellt perspektiv. Fakulteten har, liksom hela det humanvetenskapliga området varit mycket framgångsrik under året när det gäller externa forskningsanslag. Det är dock nödvändigt att arbeta målmedvetet för att vidmakthålla positionen och att utveckla fler excellenta forskningsområden. Fakulteten införde 2015 ett resurstilldelningssystem med flera prestationsbaserade fördelningsnycklar som ytterligare incitament för hög vetenskaplig kvalitet. Man måste dessvärre uttrycka en oro för hur regeringen i framtiden kommer att fördela forskningsanslag till landets stora lärosäten. Mycket troligen kommer den nya forskningspropositionen inte att innehålla några ramförstärkningar i nivå med tidigare propositioner. Likaså finns det anledning att förhålla sig skeptisk till det förslag på utvärdering av forskning som VR presenterat: FOKUS. Stockholms universitet ger utrymme för skarp kritik i sitt remissvar. Det föreslagna systemet är extremt resurskrävande, och en omfördelning av anslag utifrån en generell bedömning av ”kvalitetsutvecklande faktorer” samt ”genomslag utanför akademin” är principiellt problematisk.

När året går mot sitt slut kommer den sista förändringen i institutionsorganisation vid fakulteten att vara realiserad. Den första januari 2016 bildas Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Vi kommer då att ha 14 institutioner vid fakulteten med ganska varierande storlek. Men detta ser jag inte som bristande balans eller symmetri utan snarare som ett uttryck för att organisationsstrukturen är väl anpassad för en varierande och mångfacetterad verksamhet. Nu är det den Samhällsvetenskapliga fakulteten som blir föremål för organisationsförändringar med avstamp i den utredning som Gunnar Svensson och Ann-Charlotte Smedler gjort på den Humanvetenskapliga områdesnämndens uppdrag. Nämnden ska också följa upp de sammanslagningar som gjorts. De omorganisationer som genomförts har föranlett oss att genomlysa institutionernas styrning och ledningsuppdrag. Framför allt studierektorernas uppdrag har visat sig särskilt angeläget att fokusera på. Styrning och ledning inom universitet och högskolor har förövrigt just skärskådats i den s.k. ledningsutredningen som avgivit sitt betänkande ”Utvecklad ledning av universitet och högskolor”. Betänkandet innehåller många intressanta aspekter av ledning och styrning inom moderna universitet, kollegialitet och linjeorganisation, ekonomi och finansieringssystem, akademiskt ledarskap, verksamhetsstödets roll och funktion, internationella utblickar. Betänkandet förespråkar att man förtydligar relationen mellan kollegialitet och linjeorganisation; det är framförallt viktigt, menar utredarna, att stärka mandatet till linjeorganisationens chefer, särskilt prefekterna. Kritik framförs mot regeringens alltför omfattande eller ensidiga återrapporteringskrav, liksom mot omfördelningssystemet av anslag till forskning och forskarutbildning. Det mycket omfattande betänkandet – drygt 500 sidor – innehåller ca 50 förslag till förändringar. Det är intressant och givande läsning; flera förslag tycks väl underbyggda och motiverade. Jag ställer mig bara frågande till förslaget att beslut om anslagsfördelning ska ske i linjeorganisationen och inte i den kollegiala strukturen, vilket känns främmande åtminstone för den humanistiska fakulteten. Vår fakultetsnämnd är ju ett kollegialt organ som fattar beslut om budget efter kollegial beredning. Detta är en väl fungerade ordning, som jag inte tycker man bör ändra på. Hur som helst finns här mycket för universitet att diskutera, vilket först kommer att ske via den remissomgång som enligt uppgift ska genomföras 2016. 

Jag önskar alla medarbetare en fridfull Helg och ett Gott nytt År!