I takt med att vi närmar oss Jul och Nytt år går också den innevarande fakultetsnämndens resp. fakultetsledningens mandatperiod mot sitt slut (den 31 december 2014).  Tre år går fort! Men vid närmare betraktande inser man också att fakultetsnämnd och fakultetsledning har gjort väldigt mycket under sin mandatperiod. Det är viktigt att den nya nämnden och den nya ledningen utgår från de strategiska överväganden som avgående fakultetsnämnd definierat i sina ”Strategier vid Humanistiska fakulteten 2012-2014”. Samtidigt måste självklart den nya nämnden formulera sina egna initiativ, kanske göra omvärderingar, och skapa förnyelse.

Jag bedömer att förutsättningarna för såväl kontinuitet som förändring är mycket goda. För det första kommer ungefär hälften av de nuvarande nämndledamöterna – efter höstens val – att fortsätta sina förtroendeuppdrag för fakulteten. Dessutom kommer tre av fyra dekaner i fakultetsledningen att sitta kvar; Karin Helander kliver av sitt uppdrag som prodekanus och blir vicerektor för HJS-området. Karin ersätts av Elisabeth Wåghäll Nivre, som har en lång erfarenhet av nämndarbete och fakultetsuppdrag. Jag vill passa på att, å hela fakultetens vägnar, tacka valkollegiet för det fortsatta förtroendet, och jag vill tacka alla avgående ledamöter och prodekan för sina insatser för Humanistiska fakulteten. För det andra har den avgående nämnden under sina tre år systematisk följt upp det strategiska arbete och på så vis försett sina efterkommande med ett väldokumenterat förflutet. Sist men inte minst har nämnden till sitt stöd ett fakultetskansli med kompetens och erfarenhet; kanslipersonalen arbetar på mer långvariga kontrakt än vad vi lärarrepresentanter gör och utgör därför en garant för kontinuitet. Här följer, inom ett begränsat urval områden, en sammanfattning av vad som gjorts och vad som återstår att göra.

Organisation

Fakulteten har inrättat två sektionsberedningar, en för språkämnena och en för de historisk-filosofiska ämnena. Beredningarna har fungerat väl; deras arbetsformer kan och bör utvecklas ytterligare. Fakulteten ingår sedan januari 2012 i ett HS-område; det är viktigt att humanistisk utbildning och humanistiska perspektiv här intar mycket tydliga positioner. Några institutioner har gått samman. Syftet med sammanslagningar är att skapa större och mindre sårbara enheter och att främja utveckling och samordning. Fakultetsnämnden har nyss beslutat att inrätta två lärarförslagsnämnder, en för varje sektionsberedning. Ambitionen är att höja kvalitet och effektivitet i rekryteringsprocesserna. Fakultetens lärarutbildningsberedning ska enligt förslag få en termins förlängt mandat för att diskutera och belysa lämpligaste beredningsstruktur för universitetets lärarutbildningar.

Ekonomi

Resultat- och målstyrning präglar numera universitetens verksamhet på alla nivåer. Statens anslag för utbildning är föremål för omprioriteringar vilket medför att fakultetens utbildningsplatser minskat och krav ställs på prioritering och dimensionering. I skrivande stund är det mycket oklart vilken utbildningspolitik som kommer att drivas de närmaste åren; ingenting tyder dock på att vi skulle få en massiv satsning på humanistisk utbildning och forskning!

Fakultetens budgetberedning lägger för 2015 ett förslag till budget som innebär modifierade principer för anslagsfördelningen. Fördelning av såväl utbildnings- som forskningsanslag kommer att bygga på en utökad och tydliggjord prestationsbaserad tilldelning för utbildning och forskning. Effekterna av det nya systemet kommer att bevakas och utvärderas.

Utbildning

Humanistiska utbildningar vid Stockholms universitet har en stark position tack vare skickliga lärare. Stödverksamheten vid institutionerna spelar också en central roll i detta avseende: all personal inom administrationen liksom personal med chefsuppdrag.

Dimensionering av våra utbildningar är en av fakultetens stora utmaningar. Vi har ett stort utbud av kurser, men man slås av att det är så få studenter. Flera kurser står helt utan studenter! Det är ingen överdrift att säga att vår utbildningsstruktur är dåligt anpassad till studerandetillströmning. Dessutom är fakultetens genomsnittliga prestationsgrad mycket låg. Fakultetskansliet har initierat analys och diskussion tillsammans med verksamheten, och det är mycket viktigt att vi fortsätter att fokusera på prestationer. För det andra slås man av att fakultetens utbildningsmiljöer i alltför hög utsträckning gör samma saker utan samordning. Ökad samordning över institutionsgränser kommer på sikt att bli helt nödvändig.

Forskning

Den omfattande utvärdering som gjordes 2010 av humanistisk forskning vid Stockholms universitet visade att denna sammantaget har hög kvalitet och gott internationellt anseende. Men det är också tydligt att flera av de forskningsmiljöer som intar en nationellt ledande och internationellt framstående position är mycket begränsade till sin omfattning; i vissa fall utgörs de av enskilda forskare. Även här behöver samarbeten och samordning utvecklas.

En extern expertgrupp har utpekat åtta forskningsområden som ledande inom fakulteten. De kommer att bli föremål för särskild resursförstärkning med syfte att kunna konsolidera och utveckla sina positioner. Den externa utvärderingen och de redovisningar som forskningsområdena framställt ska utgöra viktiga underlag i fakultetens arbete med att utveckla flera excellenta forskningsområden.

Utbildning på forskarnivå

En extern utvärdering har gjorts av fakultetens tre forskarskolor. Utvärderingen har kompletterats med ytterligare material från fakultetsledningen. Sektionsberedningarna har av nämnden uppdragits att arbeta vidare med frågan under våren 2015 och framlägga ett förslag på s.k. forskarskoleliknande organisationsformer.

Fakultetskansliet har gjort en alumnenkät och studentkåren har publicerat en doktorandenkät. Resultaten behöver diskuteras och följas upp.

Universitetskanslersämbetet nästa utvärderingscykel (med början 2016) kommer för första gången att inkludera utbildning på forskarnivå. Ämnet filosofi medverkar i UKÄ:s förarbete genom s.k. provskrivning av självvärdering.

Internationella frågor

Den avgående fakultetsnämnden har definierat internationalisering som en central kvalitetsfråga och föreslagit att åtgärder ska vidtas för att öka antalet utresande lärare och studenter, till exempel genom att ta fram goda exempel på institutionernas internationaliseringsarbete. Även en generell inventering och diskussion kring internationalisering är önskvärd.

Kommunikation och samverkan

Fakulteten har under perioden genomfört aktiviteter för att tydliggöra humanioras roll i samhället och de humanistiska utbildningarnas relation till arbetsmarknaden: medverkan i tankesmedjan HumTank, arrangemang av Humanistdagen 2014-04-01 för studenter och personal samt Introduction Day 2014-09-04 för studenter på avancerad nivå. Arrangemangen för studenterna har varit lyckade och bör fortsätta. Den nya nämnden ska vidare ta fram en strategisk kommunikationsplan som formulerar ställningstaganden och mål kring samverkan, studie- och karriärvägledning, intern och extern kommunikation.

Utmaningar och arbetsuppgifter saknas sannerligen inte kommande mandatperiod! Men först väntar julledighet. Vilsam helg tillönskas alla medarbetare!