Artikelns titel är “Det kännbara landskapet: Om marken som gemenskap”.
Vyn från ovan – över avskogningar, kolfält och extrem urbanisering – överensstämmer med en ideal seendeposition, etablerad under andra hälften av 1800-talet och kopplad till antaganden om mänsklig kontroll. Anna-Maria Hällgren har undersökt natur- och miljöskildringar från samma period, och argumenterar för att denna ideala seendeposition i själva verket inte var den enda. Här fanns andra sätt att se landskapet, värdefulla idag.
Till Bebyggelsehistorisk tidskrifts hemsida
Om Anna-Maria Hällgren
Anna-Maria Hällgren är lektor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon disputerade vid Stockholms universitet 2013 med doktorsavhandlingen Skåda all världens uselhet: Visuell pedagogik och reformism i det sena 1800-talets Sverige.
I sin forskning intresserar hon sig för det sena 1800-talets konst och visuella kultur, men också för samtidskonsten idag, särskilt mot bakgrund av miljöfrågor.
Anna-Maria Hällgren undervisar vid grundkursen i konstvetenskap vid institutionen. Hon är också bildredaktör och illustratör för det digitala bildningsmagasinet Anekdot, ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien.
