I Vetenskapsradion, Sveriges Radio, berättar Anna Källén om studien, där de har intervjuat 14 personer i USA, Storbritannien och Sverige, som har gjort DNA-test som visat att de är "Vikingaättlingar". I studien undersöker Källén och Strand hur dessa personer skapar mening kring sin livssituation och hävdar att de har bevis för sin vikingaidentitet genom DNA.
Men, förklarar Källén, det har sannolikt aldrig funnits någon etnisk grupp som skulle kunna kallas vikingar under vikingatiden. Begreppet ”viking” och de egenskaper som är förknippade med det idag konstruerades under 18- och 1900-talet.
Det är möjligt att spåra genetiskt släktskap tillbaka till det vi idag kallar vikingatiden med hjälp av så kallade haplogrupper, men de är en ytterst liten del av en persons totala arvsmassa.
Personerna i studien konstruerade dock egna vikingaidentiteter kring sitt DNA-test, där de fann förklaringar till egenskaper som "varför jag är så storväxt", "varför alla har slagits i min familj", eller "varför jag är så rastlös".
I studien konstaterar Källén och Strand att populära bilder av vad som är en viking konstrueras som genetiska fakta när sådana slutsatser dras från DNA-testerna. I en artikel om den nya forskningsstudien i The Conversation, varnar de också för att det i en tid då xenophobi och etnisk chauvinism ökar, är viktigt att vara medveten om hur idéer om genetik och sk "raser" samspelar.
Mer om forskningsprojektet Kod narrativ historia
Internationellt symposium om DNA och historia, den 11 maj