Hon skriver om hur “vilt” och “tamt” har konstruerats genom historien och hur detta har påverkat synen på vildsvin.
Vildsvinet har idag blivit en konfliktyta mellan jägare och jordbrukare, och debatten om vildsvin i Sverige har bland annat präglats av oenighet om vad man läser in i “det vilda”. Samtidigt är det ett faktum att alla vildsvin vi nu har i Sverige härstammar från hägn.
I artikeln diskuterar Karin Dirke hur man sett på det vilda i svinet genom historien. I argumentationen om vildsvinens vara eller inte vara i den svenska faunan korsades olika föreställningar. Huruvida svinen kunde kategoriseras som rena, vari deras vildhet bestod, spelade en betydande roll. Likaså föreställningar om deras ursprunglighet, huruvida de hade tillhörighet till den svenska naturen. De vilda svinen var i diskussionen både rymlingar från hägn men samtidigt lika de djur som funnits i den svenska faunan sedan årtusenden. I argumentationen användes kategorier som vild, domesticerad, inhemsk, naturlig för att argumentera för eller emot vildsvinens existens.
Texten, med titeln ”Svinets vildhet och hemortsrätt” har publicerats i Norges enda tidskrift om idéhistorisk forskning, Arr.
Om Karin Dirke
Karin Dirke är universitetslektor och docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar om människans relation till djur i historien. Det kan till exempel handla om idéer om djurskydd eller 1800-talets diskussioner om stora rovdjur. Karin Dirke undervisar i idéhistoria på alla nivåer vid institutionen. Mer om Karin Dirkes forskning.
4/8: Karin Dirke i DN om hundar
12/6: Franzén och Dirke tilldelas medel av Humanvetenskapliga området
10/6: Karin Dirke om dödandet av katter och råttor i ny text
