Graffitimålningar på en lång vägg i ett industriområde. Två personer står och tittar på dem.
Snösätra, söder om Stockholm. Foto: Jacob Kimvall


De senaste åren har det funnits ett allt större intresse för graffiti och gatukonst från aktörer med olika typer av kommersiella intressen. Det kan handla om uppenbara och ofta uppmärksammade fall som när graffiti- och gatukonstverk säljs på konstauktioner eller muralmålningsfestivaler som delvis syftar till att marknadsföra platser och skapa mervärde för fastighetsägare. Men det kan förstås också handla om produktion och försäljning av konstnärsmaterial eller mode. 

Begrepp inom engelsk kulturforskning

Visual Inquiry släpper nu ett temanummer som tar avstamp i denna utveckling, och som undersöker olika typer av kommersiella anpassningar av gatukonst och graffiti. Erik Hannerz och Jacob Kimvalls artikel diskuterar nolltolerans mot graffiti som en form av kommersialisering. Det är ett bidrag till forskningen på relationen mellan moralpanik, kommersialisering och subkulturer, något som diskuterats ända sedan det senare begreppet fick sin samtida betydelse inom engelsk kulturforskning på 1970- och 80-talet. Den tidiga subkulturella forskningen inom den så kallade Birminghamskolan såg moralpanik som ett första steg i en kommersialisering och kommodifiering av subkulturer – som något som tämjer dess subversiva kraft, och i förlängningen leder till dess död. 

Husvägg i Göteborg med gatumålning.
Husvägg i Göteborg. Foto: Jacob Kimvall

Relation till andra subkulturella grupper

Senare forskning har problematiserat detta och sett moralpanik och kommersialisering som något som också kan utveckla subkulturen och sprida den till fler aktörer. Det som har stått i fokus för forskningen om dessa processer har varit frågor om subkulturell stil och uttryck: musik, klädstilar, frisyrer med mera. Hannerz och Kimvall lyfter ett fall som inte handlar om en kommersialisering av en stil, utan av de föreställningar som moralpaniken mot graffiti skapat. Jacob Kimvall diskuterade detta fenomen redan i sin avhandling The G-Word, 2014. Erik Hannerz och han har nu utvecklat teorin teoretiskt med hjälp av sociologisk forskning om moralpanik och om subkulturer. De hoppas därför att artikeln både kan bidra med nya perspektiv på hur moralpanik kan analyseras i relation till andra subkulturella grupper, liksom fördjupa förståelsen av gatukonst och graffiti i relation till olika typer av kommersiella krafter.

Jacob Kimvall
Jacob Kimvall. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet

Om Jacob Kimvall

Jacob Kimvall är filosofie doktor i konstvetenskap och lektor vid Institutionen för kultur och estetik. Han disputerade vid Stockholms universitet 2014 på avhandlingen The G-word: virtuosity and violation, negotiating and transforming graffiti. Han forskar bland annat på (konst)institutioner, visuella kulturstudier och graffiti/gatukonst samt på det framväxande forskningsfältet hiphop-studies.

Jacob Kimvall undervisar vid Konstvetenskap I: Visuella studier och inom andra delar av konstvetenskap och curating, till exempel som handledare av kandidat- och masteruppsatser.

Mer om Jacob Kimvalls forskning

Mer läsning

28/8: Jacob Kimvall intervjuad i Sveriges radios P1
26/8: Jacob Kimvall i DN och StockholmDirekt
4/8: Jacob Kimvall intervjuad av TT om hotade graffitiverk