Jonas Nordin och Elisabeth Mansén står utanför ett av de södra husen vid Stockholms universitet.
Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Foto: Anekdot

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och ”hattar” och ”mössor”? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm.

Lyssna på avsnittet på Bildningspoddens sajt

Om Elisabeth Mansén

Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning inriktar sig främst på de fem sinnenas idéhistoria och svensk kurortshistoria. Hon intresserar sig för svensk romantik och 1700-talets kulturhistoria, liksom för feminismens klassiker. 

Mer om hennes forskning

Om Bildningspodden

Bildningspodden bjuder varannan vecka på ett timslångt samtal om en historisk person, epok, idéströmning eller ett konstnärligt verk. Några av landets mest kunniga personer ger dig alltifrån den livsnödvändiga baskunskapen till den fördjupande överkursen. 

Podcasten är en del av det digitala magasinet Anekdot som är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Till Anekdots hemsida.