Anna Källén är docent i arkeologi med inriktning mot kritiska kulturarvsstudier vid institutionen. Tillsammans med henne ska Elisabeth Niklasson utveckla en forskningsansökan på temat Kulturarv och politisk polarisering.
−Kulturarv har alltid haft en politisk anknytning. Monument, platser och traditioner ”föds” inte som kulturarv utan väljs ut baserat på dess värde för olika samtider. Dessa brokiga men kurerade samlingar av saker och seder är tänkta att svara mot frågan ”var hör du hemma?”. Kulturarv aktiveras därför ofta under kristider, när frågor om tillhörighet präglar samhällsdebatten, säger Elisabeth.
−I takt med den växande politiska polariseringen vi ser idag är det därför inte konstigt att kulturarvsfrågor hamnat i hetluften, i diskussionen kring Sydstatsmonumenten i USA, i grekiska partiet Gyllene Grynings retorik kring antikens Sparta, till en mer uttalad polemik kring vem kulturarvet i Sverige är till för och vad det består i. Men hur ser relationen mellan kulturarv och politisk polarisering ut i detalj? Vad är hönan och ägget när det gäller kulturarvets roll? Det är detta vi kommer att jobba med framöver, berättar hon vidare.
Avhandling om arkeologin i EU:s kulturprogram
Elisabeth Niklasson disputerade vid Stockholms universitet 2016 med avhandlingen Funding Matters: Archaeologists and the Political Economy of the Past in the EU. Den undersökte hur arkeologin har fungerat som politisk aktör och spelbricka inom EU:s kulturprogram, där gamla och nya idéer om ett europeiskt förflutet strålar samman. Baserat på etnografiska observationer, intervjuer och arkivforskning kunde hon se hur EU:s finansieringssystem har främjat att vissa ideologiska perspektiv på Europa inom arkeologin.
På Stanford University studerar Elisabeth fortsatt hur kulturarv fungerar som ett politikområde och som retoriskt bränsle inom politiska partier. Detta omfattar allt från vardagliga beslut inom EU:s olika institutioner, till hur populistiska högerpartier i Europa använder sig av det förflutna.
Två huvudsakliga forskningsfokus
Hon har för närvarande två huvudsakliga forskningsfokus. Det ena är det så kallade ’europeiska kulturarvsmärket’, ett relativt nytt EU-initiativ som syftar till att skapa en känsla av tillhörighet bland EU:s medborgare. Det har hittilldags tilldelats 38 arkeologiska och historiska platser som anses ha ett särskilt symbolvärde för EU och för Europas historia.
Hennes andra forskningsfokus knyter an till det framtida samarbetet med Anna Källén och handlar om kulturarv som en faktor i politisk polarisering. På egen hand och tillsammans med kulturarvsforskaren Herdis Holleland har hon undersökt vad högerpopulistiska partier i Skandinavien faktisk säger och skriver om kulturarv, och vilken effekt deras uttalanden och policys har i praktiken.
Elisabeth Niklasson har skrivit flera bokkapitel på dessa teman, varit redaktör för samlingsvolymer och publicerat artiklar i Current Swedish Archaeology och Journal of Social Archaeology. För närvarande utvecklar hon volymen “Polarized Pasts: Heritage and Political Polarization in Europe and US”.
Publikationer av Elisabeth Niklasson
Niklasson E. & H. Hølleland 2018. The Scandinavian far-right and the new politicisation of heritage. Journal of Social Archaeology, Vol 18, Issue 2, pp. 121–148.
Niklasson E. 2017. The Janus-face of European heritage: revisiting the rhetoric of Europe-making in EU cultural politics. Journal of Social Archaeology 17/2: 138–162.
