Karin Dirke, lärare och forskare i idéhistoria.
Karin Dirke, lärare och forskare i idéhistoria.

Hon forskar om människans relation till djur i historien. Det kan till exempel handla om idéer om djurskydd eller 1800-talets diskussioner om stora rovdjur. Och som lärare vid Institutionen för kultur och estetik undervisar hon just nu på grundkursen Idéhistoria I. Där får du möta de tänkare som har formulerat idéer inom filosofi, politik och vetenskap från antiken till idag. Karin Dirke undervisar även på uppsatskursen på Masterprogrammet i historiska studier och en kurs på avancerad nivå som heter Människans gränser. Hon har också startat en ny kurs på forskarutbildningsnivå om Miljöhumaniora.

Vem passar det att läsa idéhistoria?

–Den som är intresserad av historia och vill koppla ihop olika aspekter och perspektiv har glädje av ämnet. Många som läser idéhistoria tycker att det ger bildning. Idéhistoria används ofta för att ge bakgrund till, och förståelse för, andra ämnen. Jag tycker ämnet svarar på frågor som andra ämnen ofta missar, om hur föränderliga våra världsbilder är men hur vi ändå kan känna igen oss i hur människor tänkt förr.

Vad ger det en att studera idéhistoria?

–Perspektiv. Att få en förståelse för hur idéer, tankar, föreställningar och världsbilder har förändrats genom historien. Och så blir man bra på att samla information och att analysera större material och presentera det hela på ett begripligt sätt.

Hur får jag en kandidatexamen om jag vill läsa idéhistoria?

–Man kan läsa vårt Kandidatprogram i historiska studier. Då får man läsa både idéhistoria och historia och väljer sedan inriktning mot idéhistoria. Man kan även kombinera sin egen examen och läser då 90 högskolepoäng (tre terminer) i idéhistoria och kombinerar det med 90 högskolepoäng i något, eller några, andra ämnen. 

Har du några tips till den som vill söka en kurs i idéhistoria?

–Läs! Allt från dagstidningar till skönlitteratur.

Våra utbildningar i idéhistoria.