Det har nog inte undgått någon att studentaktiverande undervisning och aktivt lärande (active learning) har fått starkare och starkare fäste inom högre utbildning. Den tekniska utvecklingen i kombination med modern kognitionsforskning möjliggör och uppmanar till övergången från traditionella helklassföreläsningar till upplägg där studenterna aktivt bearbetar kursinnehållet i klassrummet. Men hur hittar man som lärare rätt i djungeln av möjliga undervisningsmetoder och kursupplägg? En källa till inspiration kan vara att läsa artiklar som ämnar sammanställa de kategorier av metoder som används på universitet världen över. Här är en sådan! 

I artikeln, publicerad i International Journal of Science Education, presenterar författarna en genomgång av artiklar med koppling till studentaktiverande undervisning inom högre naturvetenskaplig utbildning, publicerade 1994-2014. (Majoriteten av metoderna torde kunna passa lika väl inom andra ämnesområden.) Författarna väljer att dela in de metoder de hittat i fyra kategorier: Individual non-polling activities, In-class polling activities, Helklassdiskussioner eller -aktiviteter, och In-class group activities. För varje kategori ger de konkreta exempel på undervisningsmetoder och refererar till de studier som beskriver respektive metod i detalj. Här nämns allt från problembaserat lärande och tvärgruppsdiskussioner till filmproduktion och illustration av fysikaliska processer med hjälp av modellera (!).

Många av metoderna beskrivs mer utförligt i artikeln, men diagrammet nedan kan bidra med en översikt. Kanske hittar du något nytt att testa i din kurs!

Text: Emma Wikberg, Fysikum

Ref: Arthurs, L.A., and Zo Kreager, B. (2017). An Integrative Review of In-class Activities that Enable Active Learning in College Science Classroom Settings. International Journal of Science Education, 39:15, (2073-2091).